– De försämringar som Svenskt näringsliv vill ha, är inskränkningar av strejkrätten, säger arbetsrättsjuristen Kurt Junesjö till Flamman.
– Det har de visat väldigt tydligt. Självklart kan inte LO gå med på alla de försämringarna, men LO har framhållit Industriavtalet som ett föredöme och det avtalet har varit förödande för den sektorn.
”Grafiska Fackförbundet motsätter sig inte en dialog och diskussion med motparten på arbetsgivarsidan. Däremot avvisar vi bestämt kraven från Svenskt Näringsliv om förändringar av konflikträtten”, säger Grafikerna i ett uttalande från kongressen som hölls i helgen. ”Lika bestämt motsätter vi oss varje förändring som kan innebära försämringar för våra medlemmar. Samförstånd på arbetsmarknaden vore positivt, men får aldrig innebära att de fackliga rättigheterna urholkas och arbetstagarnas ställning på arbetsmarknaden försvagas.”
Svenska modellen hotad
Under sitt tal i Almedalen i juli, inbjöd LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin till samtal med arbetsgivarna om ett nytt huvudavtal. Det nuvarande huvudavtalet, som reglerar ordningen på arbetsmarknaden, ”den svenska modellen”, slöts i Saltsjöbaden 1938.
LO:s medlemsförbund har inte drivit frågan om ett nytt huvudavtal. Därför blir oron stor bland många inom facken, när LO och Svenskt näringsliv ser ut att diskutera frågan.
Inom den nuvarande borgerliga regeringen, finns ett starkt motstånd mot den svenska modellen, inklusive strejkrätten. Men arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin och statsminister Fredrik Reinfeldt, har flera gånger framhållit att regeringen inte med lagstiftning vill rucka på den nuvarande ordningen – under denna mandatperiod. Nästa mandatperiod kan alltså denna ordning vara hotad. Kurt Junesjö säger till Flamman att LO givetvis inte tagit initiativ till ett nytt Saltsjöbadsavtal ”för att vara elaka” mot arbetstagarna, men att förhandlingsläget är enormt dåligt.
Avtalsrörelsen är nyligen avslutad och därmed har facken förbundit sig till fredsplikt i tre år framåt. Alltså finns ingenting annat att förhandla om, än att sälja försämringar mot förbättringar.
Dessa förbättringar består, enligt Junesjö, i att arbetsgivarna lovar statligt finansierad arbetslivsforskning. Försämringarna handlar alltså om strejkrätten.
– Vad jag kan förstå så har LO och Svenskt näringsliv sedan en tid, i vart fall sedan början på juni men sannolikt längre, fört diskussioner om att skriva ett nytt huvudavtal. Det här har inte satts på pränt men sannolikt finns någon skiss eller ett utkast som parterna är överens om.
– Det här är oerhört väsentligt. Det är hela fackföreningsrörelsens kärna man håller på att peta i nu.
Kurt Junesjö menar att LO:s initiativ till förhandlingar inte kommer från något medlemsförbund. Men han tror att ledningen haft för avsikt att få ett godkännande från LO-styrelsen – som består av förbundsordförandena – i efterhand.
– Lyckas man driva en sådan här verksamhet tillräckligt långt, så man kan lägga ett färdigt resultat framför förbundsordförandenas händer i LO-styrelsen, så brukar Erland Olauson vara väldigt duktig på att få igenom vad han egentligen vill.
Erland Olauson är LO:s avtalssekreterare.
– Det enda vi egentligen stänger dörren för är inskränkningar i den grundlagsskyddade konflikträtten, säger Erland Olauson till Sif-Tidningen. Men det finns andra frågor, som gäller former för varsel och vad varsel ska innehålla, men det får inte vara fråga om inskränkningar.
Regler i Las
Sif-Tidningen har också ställt frågan om Olauson är beredd att förhandla om Las.
– Jag har svårt att se att vi kan tumma på den tvingande lagstiftningen, men det finns ett antal regler i Las som är dispositiva. Det beror på vad de har att erbjuda. Det finns frågor som gränsar till Las. Det behövs bättre regler.
Sif-Tidningen har också frågat om det finns några av Las’ dispositiva regler som inte är förhandlingsbara.
– Nej, säger Olauson. Man sätter sig inte ner vid förhandling och låser sig. Och dessutom förhandlar man inte genom tidningarna.
På en fråga från Dagens Arbete, om han fått något mandat från LO:s styrelse att diskutera konflikträtten och en ny förhandlingsordning av LO:s styrelse, svarar Olauson nej. Men han menar också att frågan inte är ny.
– Vi har diskuterat saken åtminstone tre gånger i LOs styrelse. Och två-tre gånger i gruppen med avtalssekreterare, säger Olauson till Dagens Arbete.
– Jag tror att Industriavtalet är den botten som Svenskt näringsliv kommer att förhandla ifrån, säger Kurt Junesjö till Flamman. Jag tror det här är det allvarligaste hotet mot strejkrätten senaste åren.
– LO är benägna att gå ganska långt när det gäller att begränsa strejkrätten, fortsätter Junesjö. Genom att träffa ett nytt huvudavtal, undviker man lagstftning, men Saltsjöbadsavtalet byggde på två jämnstarka parter. Blir man inte överens går man ut i konflikt. Det går inte att försöka förhandla till sig förmåner genom att vara snäll. Det här är det sämsta läge man kan gå ut i.
Det här är ett drömläge för arbetsgivarna, menar Junesjö.
– Arbetsgivarna får inskränkningar i strejkrätten utan att behöva lägga två strån i kors.
– Vad som kommer att hända är beroende på hur man jobbar lokalt fackligt med det här.
