I förra veckan röstade riksdagen för finanspakten. Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna reserverade sig. Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson talade om en fortsättning på ”soppkökens Europa”. Men med stöd av Socialdemokraterna fick regeringen majoritet för pakten. Finanspakten innebär i korthet en ökad ekonomisk styrning, hårdare regler kring budgetunderskott och mer makt åt EU-kommissionen när det gäller exempelvis regeringarnas budgetar. Även LO är kritiskt till finanspakten.
– Det behövs en tillväxtpakt. Vad man fattat beslut om är ytterst en pakt för åtstramningar, säger Claes-Mikael Jonsson, utredare på LO.
Han beskriver även Sveriges medverkan i pakten, där man är med, men anser att man juridiskt inte behöver följa reglerna som ”ganska speciell”.
– Det finns väl ingen klubb som man kan vara med i utan att följa reglerna.
Han tycker också det är tveksamt om det finns tillräckliga garantier för fackliga rättigheter i skrivelserna i pakten, något som Socialdemokraterna ställde som krav för att rösta ja till pakten.
KI motsatte sig
Men det är inte bara vänstern och EU-kritiker som är skeptiska mot finanspakten.
– Förutsatt att ett land sköter sin ekonomi, som vi tycker Sverige gör så är det onödigt strikta regler, säger Jesper Hansson, från Konjunkturinstitutet.
Konjunkturinstitutet har i ett remissvar om finanspakten avrått att Sverige ska ingå i den. Där påpekar man också att ”EU:s Stabilitets- och tillväxtpakt behöver utvecklas eller kompletteras för att uppnå den trovärdighet som hittills inte funnits”.
– Det som inte skulle kunna hända hände ju bevisligen. Det berodde inte bara på att länder inte följde regelverket utan också på att det fanns brister i den pakt som man hade, säger Jesper Hansson.
Jesper Jesperssen, professor i ekonomi vid Roskilde universitet, uttrycker sig än hårdare om finanspakten.
– I goda tider behövs den inte, i dåliga tider är den felaktig.
Han pekar främst på att det med finanspaktens ekonomiska krav blir svårt att stimulera ekonomin. I goda tider behövs inte en sådan bromskloss eftersom det sällan är aktuellt med den typen av åtgärder, men i dåliga tider menar han att det är nödvändigt för att exempelvis skapa jobb. Han anser att finanspakten snarare är politisk än grundar sig på vetenskap om ekonomi.
– En förklaring är att man från politiskt håll vill begränsa den offentliga sektorn. Det är ett politiskt statement.
”Skyldighet att påverka”
– Jag tror att det är en skyldighet för oss att vara med i alla sammanhang där vi kan påverka, säger Bo Bernhardsson om Socialdemokraternas ja till pakten.
Han påpekar att EU inte kan ta till några sanktionsmedel mot Sverige. Pakten innebär att kommissionen granskar ländernas budgetar, men eftersom Sverige inte är med i valutaunionen är granskningen att betrakta som synpunkter. Samtidigt är det inte helt glasklart hur juridiken ser ut. Nej till EU hänvisar till exempel till att Angela Merkel ska ha sagt till tidningen the Telegraph att skuldbegränsningarna kommer att vara juridiskt bindande för samtliga 25 undertecknare. Webbtidningen EU Observer rapporterar att även undertecknare av finanspakten som inte infört euron kan bötfällas av EU-domstolen.
Även om det inte skulle vara juridiskt bindande, kan det inte bli så att en regering antingen gömmer sig bakom EU-kommissionen eller känner sig pressade att följa kommissionens synpunkter?
– Det kan hända i och för sig, men det är upp till oppositionen att trycka på. När vi har tagit upp det så säger regeringen att det inte kommer att ske. Det finns inga sanktioner att ta till. Skulle man nån gång göra ett fördrag av pakten så har vi vetorätt. Jag ser ingen risk att man kan lura in oss i det här.
Bo Bernhardsson tycker också att man inte ska överdriva finanspaktens inverkan på ekonomisk politik.
– Det stora problemet i Europa i dag är inte finanspakten utan att vi har högerregeringar i en rad länder.
– Egentligen har det inte hänt så mycket i och med finanspakten, vi hade redan exempelvis sexpacken.
Jan-Erik Gustafsson, ordförande i Nej till EU är väldigt kritisk mot Socialdemokraternas ja.
– Att över huvud taget gå med i pakten endast med argumentet att få sitta med på ett möte om året. De har inga andra argument. Vi är inte ens med i eurosamarbetet varför ska man underordna sig pakten?
Han anser också att pakten innebär hårda tumskruvar för de länder som berörs av den. Till exempel får inte ländernas budgetunderskott understiga 0,5 procent. För många länder är det en stor skillnad jämfört med i dag.
– Man har förbundit sig till nedskärningar för tiotals år framöver.
Han är inte heller alls lika säker på att finanspakten inte kan bli en smygväg in i eurosamrabetet.
– Lunds universitet har till exempel påpekat det i sitt remissvar.
”Att Sverige står utanför euroområdet är inte avtalat och därmed inte ens juridiskt säkerställt”, står att läsa i remissvaret från juristfakulteten i Lund.
Finanspakten
Finanspakten heter egentligen ”Fördrag om Stabilitet, Samordning och Styrning inom Ekonomiska och Monetära unionen” I januari hade totalt 16 EU-länder ratificerat fördraget. Storbritannien och Tjeckien har meddelat att de inte tänker ansluta sig.
