Förr var det så att om du inte var läskunnig så var du chanslös på arbetsmarknaden. Motsvarigheten i dag är gymnasieutbildning. Inom den delen av befolkningen som saknar gymnasieutbildning är arbetslösheten ungefär 20 procent. För personer med gymnasieutbildning är samma siffra ungefär fem procent. Gapet däremellan har ökat under de senaste åren. Och till skillnad från vad högern i bland säger så är det för den som saknar gymnasieutbildning lika svårt att få ett jobb, oavsett om du är svenskfödd eller invandrad. Verkligheten för den utan utbildning är mörk.
I ett samhälle där politikerna har gett upp kampen för full sysselsättning så är utvägen för den utan utbildning att jobba svart, alternativt ta jobb till betydligt lägre löner än vad kollektivavtalet säger. Detta är redan i dag på väg att bli verklighet i Sverige. Den samlade högerns svar på problemet brukar vara att hävda att det är ”lönegolvet” som hindrar människor att komma in på arbetsmarknaden – därför är lösningen sänkta ingångslöner. Men detta är alltså enligt statistiken inte sant. Det är brist på utbildning som gör det svårt.
För ungefär ett år sedan, när den offentliga debatten om låglönejobben kulminerade, presenterade LO sitt förslag om så kallade ”utbildningsjobb”. I november kom parterna överens om en modell och vid måndagens presskonferens stod det klart att även staten, representerad av arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, är överens med parterna och skjuter till garanterat studiestöd samt subventionerar (dock mindre än tidigare anställningsstöd) en del av arbetsgivarnas kostnader.
Denna ledarsidas grundläggande kritik mot uppgörelsen kvarstår. LO och regeringen ger högern rätt genom att fokusera på individers brister (och ge företagen skattepengar genom subventionerade lönekostnader) i stället för att göra stora investeringar för full sysselsättning (och på det viset minska arbetslösheten). För hur individerna är rustade för arbetsmarknaden är ett resultat av hur politiken ser ut. Barnomsorgen, skolsystemet, vuxenutbildningen och socialtjänsten. Allt hör ihop. Denna långsiktiga ideologiska strid puttrar vidare på sina håll i rörelsen – men tar sig inte in i regeringskansliet.
Men med verkligheten framför ögonen är det svårt att inte se förtjänsterna i etableringsjobben. För dem som står allra sämst rustade för arbetsmarknaden kommer överenskommelsen innebära möjligheten till en reguljär utbildning, samtidigt som man får en kontakt med den svåråtkomliga arbetsmarknaden. På kort sikt är det ett viktigt steg i rätt riktning.
_____________________________________
Prova Flamman gratis!
Just nu kan du få prova Flamman gratis i en månad. Följ länken för mer information.