Under torsdagen (22/9, 2016) presenterade inrikesminister Anders Ygeman (S) och justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) regeringens åtgärder för ett ”bättre återvändande”. ”Återvändande” är alltså vad S-MP-regeringen väljer att kalla utvisningar för, och för vem dessa ska bli ”bättre” är oklart – definitivt inte för de som utvisas, i alla fall.
Johansson presenterade stolt hur man lyckats minska det totala antalet asylsökande i Sverige, och angav bland annat avtalet med Turkiet och ID-kontrollerna som orsaker bakom det. Men det krävs alltså ändå åtgärder för ”bättre” avvisningar (man undvek att använda ordet ”effektivt”, vilket kan bero på att man inte gärna vill förknippas med REVA – Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete – som mest uppmärksammades för rasprofilering i kollektivtrafiken). Bland de åtgärder som presenterades fanns mest utökningar av de integritetskränkningar flyktingar redan idag får utstå: mer fingeravtrycksregistreringar, mer omhändertagna identitetshandlingar och liknande.
Regeringen vill även införa ”alternativa förvarsplatser”, vilket innebär att anstalter och häkten ska kunna användas som flyktingförvar. Flyktingförvar är alltså de stängda faciliteter där man låser in flyktingar fram till dess att de utvisas, förlåt återvänds, till där de kom ifrån. Flyktingförvaren har kritiserats för att vara som fängelser, så regeringen tycker väl att det är rimligt att göra slag i saken och faktiskt ha fängelsen som flyktingförvar. Regeringen vill även att polisen ska kunna besluta om att sätta barn i förvar, istället för att som i dagsläget bara låta Migrationsverket fatta sådana beslut.
Den åtgärd som gavs mest utrymme under presskonferensen var dock den att polisen ska få göra ”riskbaserade arbetsplatsinspektioner”. Razzior på arbetsplatser får idag bara göras om det finns en brottsmisstanke, men regeringen vill att det ska räcka med en ”riskanalys”. Denna åtgärd klädde de socialdemokratiska ministrarna in i fagra ord om arbetsgivare inte ska kunna utnyttja illegala flyktingar som svart arbetskraft.
Men man kan inte gömma sig bakom en fasad av arbetsrättsvurmande när man i realiteten bara vill ha fler möjligheter att hitta, spärra in och utvisa människor som flytt till Sverige. Speciellt inte när det ju i själva verket är regeringen och dess politik som har skapat situationen där människor tvingas gömma sig och därmed arbeta svart för att kunna försörja sig.
Allt som allt var det två till synes mycket stolta och nöjda socialdemokrater som presenterade de dalande siffrorna för asylsökande, och hur man snabbare ska kunna köra ut de som inte klarar sig igenom de allt snävare möjligheterna att få uppehållstillstånd i Sverige. Samtidigt kan man fråga sig: slutar människor att fly för att de inte längre välkomnas? Svaret är förstås nej, och oavsett hur statsmannamässigt man presenterar siffror om ”minskat tryck”, så representerar de siffrorna människor. Människor som behöver en fristad, en stabil tillvaro och någonstans att bo.
Den arbetarrörelse som säger sig stå för internationell solidaritet får nog söka sig utanför socialdemokraterna. Och Vänsterpartiet? Trots partiets hårda kritik mot den flyktingpolitik som förts och fortfarande förs, så har man i och med budgetöverenskommelsen satt sitt namn på det här åtgärdspaketet.
Ingen människa är illegal, men ändå spärrar vi in och utvisar de vi inte tycker har rätt att vistas innanför våra nationsgränser.
