Vänsterpartiets ordförande Lars Ohly öppnade konferensen, som samlade ett 40-tal deltagare från femton europeiska länder samt inbjudna gäster från Venezuela och USA. Ohly verkade vara glad över möjligheten att kunna diskutera vänsterpolitik utan att bli påmind om de senaste rubrikerna kring krisen i hans parti. Han fokuserade på situationen inom EU efter den franska och nederländska vänsterns framgångsrika kampanjer mot EU:s nya författning. Ohly menade att även den svenska inrikespolitiken kommer att påverkas av de franska och nederländska folkomröstningarna och verkade anse att detta var en fördel inför det kommande riksdagsvalet.
Konferensens bjöd på intressanta föredrag, bland annat om NELF:s senaste delegationsresa till det ockuperade Palestina. Det kom dock aldrig till några egentliga diskussioner. Dels därför att föredragsämnena knappast gav utrymme för någon dispyt, dels därför att NELF hittills uppenbarligen inte har utvecklad någon levande debattkultur. När till exempel vänsterpartisten Jerry Gullstrand provocerade somliga åhörare med sina teser om ”Vänstern och kampen mot terrorismen”, mynnade missnöjet ut i en rad deklarationer av ståndpunkter snarare än någon debatt. Ett intressant undantag var här ett inlägg av den gästande Sinn Fein-representanten Eoin O’Brian, som påpekade att det var alltför enkelt att inrikta sin propaganda på USA:s imperialism eller all leta efter någon alltomfattande definition på ”terrorismen”.
– De som utpekas som terrorister av USA och dess allierade skiter faktiskt i vilken terroristdefinition västeuropeiska vänsterpartier diskuterar för närvarande. De efterlyser andra saker i stället.
Ingen riktig debatt
Ann-Marie Ogalde, Vänsterpartiets internationella sekreterare, höll med om att NELF-konferensen inte bjöd på någon verklig debatt.
– Vår målsättning är egentligen att vi ska göra aktioner tillsammans, inte byta ut resolutioner, sade hon till Flamman. Det viktiga var därför att vi samlas här för att diskutera vårt gemensamma Palestinaprojekt och för att förbereda en stor Mellanösternkonferens i Aten i slutet av året.
Det var också tydligt att helgens konferens enbart gästades av representanter för västeuropeiska vänsterpartier. Detta trots att NELF sedan numera tolv år tillbaka brukar skicka ut ”scouter” till de forna socialistländerna i Öst. Enligt Ogalde beror östeuropéernas frånvaro i första hand på ekonomiska problem.
– De har helt enkelt inte råd att komma, och NELF kan inte sponsra deras resor. Vi har inga egna medel. Det är en åsikt som inte delas av Waltraud Fritz-Klacki från Österrikes kommunistiska parti (KPÖ).
– Det finns NELF-medlemmar som är emot ett öppnande österut, säger Fritz-Klacki. Östeuropeiska vänsterpartier har ofta varit inbjudna till NELF-mötena, men det är sällan att de bjuds in flera gånger. Söker de medlemskap så brukar vissa partier lägga sitt veto med hänvisning till deras kommunistiska förflutna.
– Jo, det stämmer, bekräftar Ann-Mari Ogalde. Det finns motstånd mot ett öppnande, och eftersom alla beslut måste tas enhälligt är det lätt att blockera.
Om NELF:s problem att fatta fäste i östra Europa kan lösas, får nästa konferens svara på.
Europeisk vänster samlades i Stockholm
Bortom all medial uppmärksamhet samlades i helgen representanter för nitton europeiska vänsterpartier i Stockholm. Det var Vänsterpartiet som var värd för New European Left Forums (NELF) 28:e konferens under den något tvetydiga rubriken ”Vänstern i Europa – Mellan nyliberalism och nyfundamentalism”.
