För åtta år sedan lyckades den borgerliga liberala högern erövra regeringsmakten från PiS, ett parti som sitter i samma grupp i EU-parlamentet som Dansk folkeparti och vars program i många delar liknar Sverigedemokraternas. PiS kommer tillbaka nu och får dessutom egen majoritet i parlamentet. Enligt somliga innebär detta att Polen framöver kan bli lika flyktingfientligt som Ungern, som styrs av national-konservativa Fidesz.
Intressant i sammanhanget är att den polska valrörelsen inte i först hand handlade om invandring och flyktingmottagande. Valets största fråga var de så-kallade ”skrotkontrakten” – tillfälliga anställningsavtal som ger dåliga löner och ytterst otrygga anställningsförhållanden. De senaste årens ekonomiska tillväxt har nämligen köpts med dåliga arbetsvillkor. Samtidigt är ungdomsarbetslösheten fortsatt skyhög i Polen.
”Seger mot etablissemanget”
PiS gick framåt i alla polska regioner – bland de flesta väljargrupperna och är för första gången större än liberalerna i storstäderna. Partiet firar nu sin ”seger mot etablissemanget”, som partiets ordförande Jaroslaw Kaczynski sade på valkvällen. Knappt 39 procent av rösterna räcker förmodligen för egen majoritet i parlamentet, vilket har att göra med att hela 16 procent av rösterna gick till partier som inte klarade spärren till parlamentet.
Till valets stora förlorare hör, förutom högerliberala Medborgarplattformen (PO), vars stöd rasade till knappt 24 procent, också vänstern. Mittenvänsteralliansen Förenade vänstern (PL) åkte helt ur parlamentet. Det nya vänsterpartiet Tillsammans (”Razem”) fick visserligen 3,9 procent av rösterna, en aktningsseger, men klarade ändå inte femprocentspärren. Och i och med detta blir Polen för första gången på riktigt ”landet utan vänster” – sedan systemskiftet år 1989 har Polen i alla fall alltid haft någon parlamentarisk kraft vänster om mitten. Men inte under de kommande åren. Enligt polska kommentatorer, däribland landets före detta president Aleksander Kwasniewski, kan det dåliga valresultatet för PL mycket väl innebära att alliansens viktigaste part, socialdemokratiska Demokratiska vänsteralliansen (SLD), kan komma att läggas ner helt eller ”nybildas”.
Om Razem eventuellt kan fylla det tomrum som redan innan söndagens val fanns i politikens vänsterfält kvarstår att se. För bara någon vecka sedan var det många som trodde att partiet skulle få något väljarstöd alls. Razem har ett valprogram som liknar de positioner som exempelvis svenska Vänsterpartiet står för. SLD i sin tur har visserligen historiska rötter i den polska kommunismen, men har under de senaste två årtionden vandrat långt till höger och är idag snarare vänsterliberalt än socialdemokratiskt.
