New York Den pågående finanskrisen i USA riskerar att bli ett ytterligare hinder för att FN:s millenniemål ska kunna uppfyllas. De negativa ekonomiska nyheterna från USA kommer samtidigt som FN försöker förmå världens rika länder att ge större bidrag för att millenniemålen ska kunna förverkligas.
Förvärrar skadorna
Nyheten om den föreslagna jättelika räddningsplanen för USA:s finanssektor blev ett hett ämne i FN-korridorerna, i samband med att över hundra regeringschefer samlades i New York i förra veckan för den årliga debatten inom generalförsamlingen.
FN:s generalsekreterare Ban Ki-Moon varnade för att den pågående finanskrisen riskerar att drabba miljarder människor – och slå allra hårdast mot de redan fattiga.
– Detta förvärrar de skador som redan förorsakats av de stora prishöjningarna på mat och bränsle, sa Ban Ki-Moon.
Han har begärt ytterligare 72 miljarder dollar om året för att millenniemålen, där en halvering av den extrema fattigdomen i världen ingår, ska kunna förverkligas till år 2015.
Småpengar jämfört med krispaketet
En asiatisk delegat, som inte ville bli citerad med namn, jämförde denna begäran med de 700 miljarder dollar som USA:s regering föreslagit ska ingå i räddningspaketet för landets finanssektor.
– Dessa 72 miljarder dollar är småpengar i jämförelse med den summa som Vita huset vill dela ut för att rädda en del bolag på Wall Street. De stora behov som finns i utvecklingsländerna kommer nu att bli lågprioriterade av USA och andra biståndsgivande länder i Väst, sa delegaten.
Generalförsamlingens nyvalde ordförande, Miguel d’Escoto Brockman från Nicaragua, varnade för att finanskrisen kommer att slå mycket hårt mot förhoppningarna om att millenniemålen ska kunna uppfyllas.
– Det är alltid de fattiga som får betala för de mäktigas ohämmade girighet och oansvarighet, sa han.
Ilska mot Wall Streets löner
Norges statsminister Jens Stoltenberg påpekade inför generalförsamlingen att pengar inte tycks saknas när det handlar om att rädda pengar. Något är fundamentalt fel, menade han, ”när pengar tycks finnas i överflöd samtidigt som det saknas resurser för investeringar i människor”. Många kritiker har riktat sin ilska mot de höga löner som utbetalas på finansinstitutionerna på Wall Street. Enligt en rapport så ligger lägstalönen på Wall Street på motsvarande närmare två miljoner kronor om året. Förra året ska den krisdrabbade banken Goldman Sachs vd Lloyd Blankfein ha fått rekordhöga 68,7 miljoner dollar i lön.
Brasiliens president Luiz Inacio Lula da Silva sa inför generalförsamlingen att jakten på snabba vinster fått etiken att ge vika. Han citerade samtidigt sin landsman, ekonomen Celso Furtado, som en gång sa:
– Vi får inte tillåta att finansmarknadens vinster alltid privatiseras, samtidigt som deras förluster alltid socialiseras.
