Efter Sveriges EU-inträde förhandlades med EU om de svenska undantagsreglerna för alkohol. Den uppskattning av de mänskliga konsekvenserna som då gjordes, kom fram till att en sänkning till den dåvarande danska skattenivån – som sänkts ytterligare sedan dess, inte bara nyligen – skulle innebära cirka 1 000 fler alkoholrelaterade dödsfall per år.
Ytterligare sänkning till tysk nivå kunde betyda ytterligare 3 000 döda per år.
Den alkoholrelaterade dödligheten har också de facto ökat sedan dess. Förra året handlade det om cirka 6 000 fall. Men de tidigare farhågorna var överdrivna. Forskare är i dag mer försiktiga med att komma med så exakta angivelser.
– Prognoserna har nog överdrivit effekterna, säger Håkan Leifman, forskare vid Centrum för Socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning vid Stockholms universitet, Sorad.
– Det finns alltid en osäkerhetsmarginal och det finns mycket annat som påverkar konsumtions-ökningarna förutom priset, säger Tor Nordström, forskare vid Sorad.
Det innebär dock inte att de hade fel. Förklaringarna är flera, menar Leifman.
Det kan handla om förbättrade tekniker inom vården, exempelvis för skrumplevertransplantationer, eller om att dödsfall diagnosticeras annorlunda.
Men det handlar också om att precisera vad som döljer sig bakom de generella siffrorna.
Forskarna antog tidigare att en viss procents total konsumtionsökning innebär samma procent i olika delgrupper. Det har dock visat sig att ökningen bland de så kallade storkonsumenterna är mindre – i stället är det mittemellangruppen som ökat sin konsumtion mest.
– Det har skett ett inflöde, nyrekrytering, till gruppen storkonsumenter från folk som tidigare var måttlighetsdrickare, säger Håkan Leifman.
Det betyder i sin tur att alkoholskadorna snarare är av det akuta slaget än sådana som beror på långvarig konsumtion.
De nya stor-drickarna kommer inte att utveckla kroniska symptom förrän på sikt.
Det går alltså att göra prognoser, menar forskarna. Prissänkning betyder i ungefär samma grad konsumtionsökning och i sin tur ökning av alkoholrelaterad brottslighet – rattfylleri och misshandel men också självmord.
Ökad konsumtion kommer att slå hårdast inom lägre socialgrupper där det sociala skyddsnätet är sämre.
– Om man exempelvis inriktar det förebyggande arbetet på mer informationsinsatser, fungerar det bäst bland dem som bäst tar till sig information, säger Håkan Leifman.
Vid en regeringskonferens under Sveriges ordförandeskap 2001 uppmanades EU-kommissionen att utarbeta strategier kring särskilt ungdomars drickande.
Men ännu har inget avgörande hänt. Det pågår diskussioner om att harmonisera alkoholskatterna, dock på en med svenska mått låg nivå – och för vin är skatten idag noll.
Gabriel Romanus, riksdagsledamot (fp) och tidigare vd för Systembolaget, menar att allt inte ska skyllas på EU, och kritiserar att Sverige så lättvindigt släppte sitt undantag för införselreglerna.
– Ingen tackar en för att man lagt sig platt till marken.
Det handlar om politik, betonar Romanus. Det går att påverka EU, exempelvis då EU-parlamentet stoppade flera drogliberala resolutionsförslag, påpekar han. Romanus nämner att flera andra EU-länder, exempelvis Irland, är på väg att svänga mot en mer restriktiv alkoholpolitik.
På sikt kommer det att leda till resultat.
Också Harriet Gillberg, generalsekreterare i KSAN, Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor, försöker vara optimist.
– Visserligen tycks alkoholen inte vara EU-kommissionens mest prioriterade område. Men i andra länder är folk mer intresserade av den svenska modellen än någon gång tidigare.
– Men det kommer att bli värre innan det blir bättre, säger Gabriel Romanus.
Förutom moderaterna har dock inget parti aktivt krävt skattesänkning. Frågan kan tas upp inför vårbudgeten, men inom de tre partierna i budgetsamarbetet är motståndet relativt kompakt.
