Det var ett tidigt hösttecken för de som blickar framåt mot den avtalsrörelse som inleds i oktober.
Mats Dahl, vice vd för arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv, förklarade i Ekot i Sveriges Radio att man övervägde att lägga ett bud där löneökningarna helt uteblir.
Det ekonomiska läget är så ansträngt att svenska företag inte har råd med något annat, menade han.
– Så brukar det låta. Med tanke på det är jag nästan förvånad att de inte har sagt att de vill ha sänkta löner, säger Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall, till Flamman.
Från industrifacken, som sätter det så kallade märket och där IF Metall är en av parterna, gäller fortfarande samma bud som tidigare: tre procent vill man ha – utöver en rad krav inom arbetsmiljö och säkerhet.
Men den positionen intog man officiellt i november 2019. Då var situationen i den svenska ekonomin, milt sagt, annorlunda.
I förra veckan publicerade Statistiska Centralbyrån nya siffror: Sveriges BNP faller med 8,9 procent mellan april och juni, jämfört med de tre föregående månaderna.
Särskilt hårt drabbad är den svenska industrin, den sektor där stora delar av IF Metalls medlemmar arbetar. Effekterna har också synts: både Volvo Cars och Scania har under våren varslat tusentals anställda.
Volvo Cars gjorde under årets första sex månader en förlust på över en miljard kronor, att jämföra med samma period förra året, då vinsten var drygt 3,3 miljarder. Och vissa analytiker menar att situationen ännu inte nått bottnen. För svenska industriföretag som än så länga har kunnat klara sig på ordrar som kom in innan pandemin började, kan det vara nu den riktigt svåra tiden börjar.
Marie Nilsson menar att den historiska ekonomiska svårighet som covid-19-pandemin har inneburit både kan tolkas som en styrka och en svaghet för facken i de kommande förhandlingarna. Samtidigt som arbetsgivarssidan kan hävda att man helt enkelt inte har råd, så kan företag som räddats av pengar från det allmänna se dåliga ut om de strax därefter kör över sina anställda.
– Jo, så är det. Men jag kan inte säga så mycket mer om vad vi kommer göra ännu, säger Marie Nilsson.
För somliga är läget ett tecken på att regeringens strategi lagt för mycket krut på tjänstesektorn och för lite på industrin. Men Marie Nilsson menar att ändå att regeringen överlag har gjort ett bra jobb.
Trots det har vi ju sett stora varsel på både Scania och Volvo. Har det verkligen fungerat så bra då?
– Det här är ju också strukturomvandlingar som har varit på gång länge. Och det säger även de lokala företrädare som jag har pratat med – att det här var saker som man visste skulle hända förr eller senare.
Förhandlingar i fritt fall
Sveriges BNP har fallit med nästan tio procent de senaste tre månaderna. Hårdast drabbad är industrin. Frågan är om det kommer att bli en styrka eller en svaghet för facken under höstens avtalsrörelse.
