En bra och väl utbyggd förskola är en förutsättning för att kvinnor ska kunna delta i arbetslivet fullt ut. I förlängningen är det också en garanti för kvinnors, och i synnerhet ensamma mammors, självständighet: Ingen förskola, inget jobb. Inget jobb, inga egna pengar. Det är de flesta feminister överens om.
Däremot är det inte lika känt att förskolan även gynnar barnen. I Tyskland har forskare följt 36 000 barn. En del har gått i förskola, andra inte. De barn som sattes i förskola före tre års ålder uppvisade bättre motorisk förmåga, social mognad och språkutveckling än de som inte gått i förskola, eller börjat sent, när det var dags för skolstart.
Men hur stor effekt en tidig förskolestart hade på barnens utveckling varierade kraftigt. Barn till lågutbildade eller utrikesfödda föräldrar gynnades allra mest. För barn till högutbildade föräldrar hade en tidig förskolestart inte alls lika stor effekt. Forskarna slår fast att en tidig förskolestart kan bidra till att ge barnen mer jämlika förutsättningar.
Det är egentligen ganska självklart. Klass och ekonomi påverkar allt i livet. Även våra barns uppväxt. Nästan alla föräldrar vill ge sina barn det allra, allra bästa. Våra möjligheter att ge dem det är orättvisa. En tvååring väljer inte familj enligt nyliberal valfrihetsmodell. Men samhället kan välja att ge tvååringen en lite rättvisare start.
Vårdnadsbidraget har verkat i exakt motsatt riktning. Kvinnor – och barn – har uppmuntrats att stanna hemma. Om vi tittar på de kvinnor (ja, det är nästan bara kvinnor) som tagit ut vårdnadsbidrag under de sex år bidraget har funnits är utrikesfödda överrepresenterade. Liksom de med låga inkomster. Även de som har förgymnasial utbildning är i viss mån överrepresenterade. Summa summarum: De barn som verkligen skulle ha gynnats av en tidig förskola, har i stället hållits därifrån.
Att just låginkomsttagare och utrikesfödda har utnyttjat vårdnadsbidraget beror inte på att de är mindre ambitiösa än andra, eller att de tycker det är roligare att vara hemmamammor än andra. Det handlar om strukturer och vilka möjligheter man har. De senaste åren har vi sett en slö arbetsmarknadspolitik. Mammor som av olika skäl haft svårare att få jobb har erbjudits en liten tröstpeng för att gå hemma i stället för aktiva stödåtgärder. Det har inte bara varit negativt för dem, utan också för deras barn. Därför är det extra glädjande att vårdnadsbidraget nu ryker i den budget som regeringen har lagt fram. Hej då vårdnadsbidraget. Hoppas vi inte ses igen.
