Maria har jobbat i hela sitt liv i kvinnodominerade och därmed lågavlönade yrken . Hon har betalat skatt för att finansiera förskola, skola, vård och omsorg. En del av hennes lön gick till sociala avgifter för att betala pensionerna för de som var pensionärer då. Maria avstod från löneökningar för att hon, när hon själv blev pensionär, skulle kunna leva ett värdigt liv med en pension som betalar för hennes slitna och värkande kropp som hon fått på grund av dålig arbetsmiljö. Det är detta solidaritetskontrakt mellan generationerna som är grunden för folkhemmet och vår välfärd.
När Maria betalat sin hyra och skatt har hon 1 100 kr kvar att leva på. Trots att hon har maximalt bostadstillägg ligger hon en bra bit under det som kallas skälig levnadsnivå. Maria får vända på varenda krona och kan inte unna sig det som andra skulle kalla för livets nödtorft.
Maria är inte ensam. Flera hundratusen kvinnliga pensionärer lever runt fattigdomsgränsen. De allra flesta av dem bor i hyresrätter, vilket gör att de har mycket högre boendekostnad än de som bor i bostadsrätt eller villa. Den som har minst pengar att leva på också är den som betalar mest för sin bostad!
Allt fler ensamstående fattigpensionärer är undernärda därför att deras pension inte räcker
För fastighetsägarna är det en mycket lönsam bransch. En hyreshöjning med 1 procent ökar deras inkomster med 1,1 miljarder kronor. Det är ungefär lika mycket som det skulle kosta att höja taket i bostadstillägget så att det speglar dagens hyror. Av varje krona som en hyresgäst betalar i hyra går 25 procent i ren vinst till fastighetsägaren.
Någon föreslog att Maria skulle byta till en mindre lägenhet med lägre hyra. Det är lättare sagt än gjort. Hennes hyresvärd har en uthyrningspolicy som säger att hyran inte får överstiga 40 procent av pensionen inklusive bostadstillägget. Det finns inte en enda lägenhet med en hyra som inte överstiger 40 procent av det Maria får ut i pension. Och så länge som bostadstillägget inte hänger med de årliga hyreshöjningarna kommer Maria inte att kunna välja boende – det som en gång var orsaken till varför bostadstillägget kom till.
Nu ska det installeras nya ytterdörrar. Trots att hennes ytterdörr har suttit där i över 50 år och är lagad efter inbrottsförsök och brand kallar bostadsföretaget det för en standardhöjning. Hon får en hyreshöjning med ungefär en hundralapp i månaden. Höjningen kommer att innebära mindre mat på Marias tallrik på samma sätt som hyreshöjningarna de senaste åren har gjort. Allt fler ensamstående fattigpensionärer är undernärda därför att deras pension inte räcker till både hyra och tillräckligt med mat.
Med ett ökande antal pensionärer med garantipension och äldreförsörjningsstöd och oförändrat lågt bostadstillägg är risken stor att våra fattigpensionärer blir en ny grupp hemlösa. För vart ska de ta vägen när pensionen inte räcker till att betala hyran? Kan du svara på det, Stefan Löfven? Inte det?
Jag har ett förslag! Du kan ju börja med att höja taket i bostadstillägget så att det stämmer bättre överens med nivån på hyrorna idag. Finansiering? Mitt förslag är att du finansierar det med den orättfärdiga skatt du tar ut av pensionärerna.
Jonas Sjöstedt, du borde sätta ett tak för hur mycket av bostadstillägget till pensionärer som får gå till fastighetsägarnas vinster! Bostadstillägget för pensionärer betalas av skattebetalarna precis som vård, skola och omsorg. Fastighetsägarnas feta vinster går direkt ner i aktieägarnas fickor på samma sätt som med vinsterna i de aktiebolag som driver vård, skola och omsorg.
Det är en skam att det finns pensionärer vars pension inte når upp till det som kallas skälig levnadsnivå utan lever i fattigdom. De som byggt upp vårt samhälle förtjänar bättre.
