Den ukrainska ekonomin befinner sig i fritt fall. Sedan mitten av mars har börsen tappat ofattbara 78 procent av sitt värde, den största nedgången någonstans i finanskrisens spår. Ukrainska företag har tagit stora lån i väst där ränteläget var lägre, och använt sina egna aktier som säkerhet.
Nu krävs landet tillbaka på stora belopp och det ukrainska banksystemet är i gungning.
Verklighetsfrämmande uttalanden
Den ukrainska centralbanken har beviljat lån på upp till en miljon dollar till enskilda ukrainska banker. Dessutom har man reducerat bankernas krav på reserver, infört begränsningar på lån och restriktioner för valutahandeln. För att hålla uppe den nationella valutans värde, som har sjunkit med omkring 20 procent de senaste veckorna, har centralbanken sålt ut stora mängder dollar.
Så sent som för ett par veckor sedan förklarade biträdande centralbankschefen, med ett oförklarligt självförtroende, att de steg och mått som hade vidtagits skulle stabilisera banksektorn inom en månad, möjligen tidigare. Uttalandet har visat sig vara totalt verklighetsfrämmande. Landets kreditbetyg för upplåning av utländsk valuta har sänkts från B+ till BB- av kreditinstitutet Standard&Poor’s. Det gör Ukraina till det minst kreditvärdiga landet i Europa bland de så kallade tillväxtmarknaderna.
Ukrainas ekonomiska bekymmer skärps ytterligare av de fallande metallpriserna på världsmarknaden. Metallproduktion, framför allt stål, står för en fjärdedel av landets BNP, och närmare 40 procent av exporten. Betalningsbalansen har påverkats negativt av skulderna till den ryska energijätten Gazprom, och utlandsskulden ökar. Från december ska priset på gas gå upp med ytterligare 35 procent. Inom tre år beräknas Ukraina betala fullt marknadspris för den tidigare kraftigt subventionerade ryska gasen.
Det är värt att notera att endast en mycket liten andel av befolkning är aktieägare, och därför drabbar börsraset enbart den ekonomiska eliten. På sikt finns det emellertid risk för ökad arbetslöshet, med svåra konsekvenser för Ukrainas redan hårt prövade arbetande befolkning. Det gäller också prisökningarna på mat och energi.
Politisk dragkamp
Samtidigt är landets politiska ledning lamslagen av den utdragna konflikten mellan president Jusjtjenko och hans tidigare allierade, premiärministern Julia Timosjenko. Under Georgienkrisen kallade Jusjtjenko sin rival för ”förrädare” då hon vägrade att helhjärtat stödja Georgiens sak. Efter att Timosjenko hade gjort gemensam sak med Janukovitjs Regionernas parti för att minska presidentens makt, har Jusjtjenko utlyst nyval. Detta motsätter sig oppositionen och Timosjenko, och finanskrisen har gett dem vatten på deras kvarn. Man hänvisar bland annat till kostnaderna för valet, vilka skulle vara oansvariga i dagens läge, och anser att krisen först bör bemästras innan man går till val.
Lånet från Internationella valutafonden IMF på 16,5 miljarder dollar är förknippat med vissa villkor, och det florerar rykten i Kiev om att ett uppskjutet nyval är ett av dem.
Det man vet är att Jusjtjenko än så länge har flyttat fram valet en vecka, från den 7 till den 14 december.
Andra villkor från IMF är att landets budget bringas i balans och att bankväsendet reformeras.
Det finns en utbredd oro i Ukraina att diktat från IMF kan öka klyftan till Ryssland, och inverka negativt på exporten till det stora grannlandet, något som är av vital betydelse för ukrainsk ekonomi.
