Den senaste veckan har Frankrike i princip stått still. Förra torsdagen gick hundratusentals ut i generalstrejk i protest mot Emmanuel Macrons planerade reform av pensionssystemet. Tåg, flygplatser, skolor, brand- och polisstationer stängde. 90 procent av alla tåg beräknas ha ställts in och 11 av 16 tunnelbanelinjer i Paris har hållits stängda.
Regeringen har ännu inte presenterat något konkret förslag och debatten i nationalförsamlingen väntas börja först efter nyår. Men Macron som aldrig har gjort någon hemlighet av sin syn på pensionerna har låtit ta fram en utredning som visar i vilken riktning regeringen tänker gå. Det är i svensk riktning.
Det franska pensionssystemet är ett lapptäcke av 42 olika system med olika regler, beroende på vilken yrkessektor det rör sig om. Det är dock baserat på en gemensam princip om att de arbetande generationerna kollektivt försörjer de pensionerade. Pensionen ackumuleras via betalning av sociala avgifter och beräknas sedan på den snittlön man haft under de 25 bästa åren av sitt arbetsliv. Det är ett av de mest generösa systemen i Europa.
Detta vill Macron ersätta med en modell där varje arbetare tjänar ihop poäng som sedan används för att beräkna den individuella pensionen. Antalet poäng är avhängigt lönens storlek, men också andra händelser, som till exempel att föda ett barn. Målet är att på sikt göra systemet självförsörjande, på samma sätt som skedde i Sverige i och med pensionsuppgörelsen i början av 1990-talet. I takt med att befolkningen växer och blir allt äldre kommer regeringen under det nya systemet att kunna justera det växande underskottet genom att dra ned på pensionerna, precis som i Sverige.
Macron har lovat att inte höja pensionsåldern från 62. Men med ett poängbaserat system kommer arbetare att uppmuntras att arbeta längre än i dag och för en allt lägre pension. Enligt journalisten Romaric Godin på tidningen Mediapart kommer reformen att skapa en reservarmé av äldre arbetare som fortsätter att arbeta för att tjäna ihop tillräckligt med poäng för att kunna gå i pension. På så sätt kan reformen ses som ett komplement till reformerna av arbetsrätten och a-kassan som redan genomförts, eftersom den ökar konkurrensen och ökar trycket på arbetare att ta första bästa jobb som erbjuds.
Under presidentvalskampanjen 2017 hämtade Macron ofta inspiration från de skandinaviska länderna för att förstärka idén att hans politik var både höger och vänster. Det är dock tydligt att när det kommer till att låna från Norden är det bara de nyliberala recepten som redan svalts på dessa breddgrader som kommer på fråga.