Vadslagningsfirman Unibet fick stänga ned sedan insides-tips anats – ett fåtal personer hade satsat enorma summor på att Thomas Östros skulle bli utrikesminister. Bergsprängarsonen från Malmberget fick ge vika för en välmeriterad diplomat, med förkrossande erfarenhet i tunga sammanhang. Jan Eliasson, ordförande i Förenta nationernas generalförsamling. Dessutom med charm och med vana att handskas med journalister. Göran Persson valde med säkerhet någon som kan företräda hans utrikespolitik, men också någon som han säkert kan peka på och säga: Han är vår utrikesminister – kan ni göra bättre? Det är att toppa laget inför Sveriges journalist- och statstjänstemannakår. De har redan gått ned i spagat av lycka över Jan Eliasson. Med en gång blir det dessutom lite svårare att fortsätta gaffla om utnämningspolitik. Det kanske var ett genidrag. Sådant stärker Sverige. Och statsministerns chanser till ett lyckosamt val.
Scener av gemensam lycka uppstår när det inte finns besvärande konflikter. Så är det nu för tiden med utrikespolitiken. Den stora omorienteringen skedde med den borgerliga regeringen efter Sovjetunionens kollaps. När samma regering ansökte om medlemskap i EU var det avgörande redan gjort. Socialdemokraternas utrikespolitik har ändrats lika kraftigt som omärkligt. Och oppositionen mot den veka utrikespolitiken är närmast pulve riserad inom det socialdemokratiska partiet. På senaste kongressen var det endast Maj-Britt Theorin och Sven Britton som stod för något annat.
Än idag är det liberaler som driver socialdemokratin framför sig idémässigt. De har inga ambitioner till en självständig linje från stormakterna EU och USA. Dessa är inte bara historiens vinnare, utan 1900-talets good guys, och det anses önskvärt att vi utnyttjar vårt goda namn till att sprida de värden som vi antas stå för tillsammans med dem. Med detta ändras hela perspektivet i utrikespolitiken. Små nationer är inte längre i behov av skydd mot den starkes rätt, för vi är på den starkes sida. Förtryckande är den statsledning som gör motstånd mot stormakternas krav, och det är viktigt att undervisa om detta. Så kan till exempel hela den muslimska världen presenteras som ett slags undervisningsprojekt. Vi kan lära dem demokrati. De kan leverera olja.
Ja, vad hade utrikesministern att säga om detta och om den mest dramatiska perioden på årtionden? ”Vår oberoende ställning respekteras i USA”, sa Jan Eliasson. Vi tror att George W Bush har ett bra insides-tips på hur mycket detta oberoende kommer att markeras i framtiden.
Ska vi slå vad?