Gult är fult sa man när jag var barn, eftersom det rimmade. Några som helst andra skäl fanns faktiskt inte, utan det var formen som helt och hållet styrde innehållet. Man sa också att rött var sött, vilket rent generellt stämde ännu sämre, och att blått var flott. Sedan kunde man inte låta bli att fortsätta och rimma, utan sa att grönt var skönt och beige fräsch. Grått visste man inte hur man skulle rimma på den tiden, men det vet vi nu: hot. Grått är den håtta modefärgen.
Det finns inget annat språk i hela världen där vanliga färger rimmar lika mycket på andra adjektiv som i svenskan, vilket gör det lätt för oss att skriva påskdikter, vilket är bra, men vilket också lurar oss att tro att gult är fult, vilket är dåligt.
Gult är väl inte fult! Jag tycker inte att man ska generalisera på det sättet, hur mycket det än rimmar. Vi ska akta oss för att låta rimmen styra tankarna, vi kan ta varning av gamla tiders karamellpoeter. Gult är barnsligt och snabbt, och används för att fånga barns uppmärksamhet och för att synas.
Numera finns det mycket gula bilar. Förr var bara postbilarna gula, nu är även ambulanserna det, och även de balla bilarna. Går man förbi en reklamskola står det alltid minst en gul bil utanför och väntar på sin trendige ägare. Och taxibilarna i Stockholm är de flesta gula, men det är för att de ska se ut som i New York. Vilket beror på den outsägliga längtan hos så många stockholmare, invånare i ”The Capital of Scandinavia”, att vara precis som i New York. De ska säga shit och oops och dricka blaskigt amerikanskt kaffe i pappmuggar. Och åka gul taxi.
I Karlstäad är till och med bussarna gula, inte Karlstads egna bussar, men de som kör ut på den soldränkta landsbygden runt omkring. Man ser också ovanligt många gula cyklar, och mycket annat gult i Karlstad, som har tagit fasta på sitt rykte som solstad, eftersom solen anses vara gul. Men det är den faktiskt inte alls, den är snarare vit.
De tyska expressionisterna ansåg att gult var en kvinnlig färg, medan vi vanliga svenska ickeexpressionister tycker att kvinnor ska vara rosa, och att gult är barnsligt, de tyska expressionisterna tyckte kanske att kvinnor var barnsliga,
Vid senaste amerikanska presidentvalet visade man med rött på kartorna de delstater där republikanerna vann och med blått de där demokraterna vann. Eftersom vi uppfattar blått som en konservativ färg och rött som en radikal, kändes det konstigt. Men inga färger är universella.
För att återvända till gult – första gången jag kom till Kina för några år sedan var det som förvånade mig mest att kineserna inte var gula. Jag såg inte en enda gul kines, och ändå måste jag ha mött flera tusen på Hongkongs och Shenzhens myllrande gator. Och när jag frågade svenskar som bodde där undrade de förvånat varför jag trodde att kineserna skulle vara gula. De hade ju samma hy som vi ungefär!
Men när jag kom hem till Sverige igen tyckte svenskar att jag blivit lurad när jag sa att kineserna inte var gula. Det var de visst! De antydde försiktigt att jag nog blivit hjärntvättad,
gult är inte fult, och kineser är inte gula och inte heller solen.
