I boken Barskrapad – Konsten att hanka sig fram får läsarna följa med Barbara Ehrenreich till den verklighet i USA som sällan skildras, där ett jobb inte räcker för att täcka utgifterna och där arbetsgivarna har en närmast oinskränkt makt över de anställda. Boken bygger på de erfarenheter hon fick efter att ha arbetat som bland annat servitris, vårdbiträde och städerska för cirka 7 dollar i timmen och hon beskriver bostadssituationen och villkoren människorna på låglönemarknaden är hänvisade till.
Svensk inriktning förvånar
Barbara Ehrenreich gästade Stockholm i förra veckan och Flamman var på plats på det presseminarium som Handels anordnade. Där berättade hon om sina erfarenheter av låglönemarknaden i USA och hon förvånas över den inriktning Sverige verkar vara på väg mot, med försämringar i trygghetssystemen och skapandet av en låglönemarknad.
– För mig är det underligt att Sverige är på väg i den riktning som jag hoppas att USA är på väg ifrån. Det är konstigt att den amerikanska modellen fortfarande anses bra bland vissa politiker här, säger hon.
De metoder som man använder för att beräkna fattigdomen i USA är felaktiga, menar Barbara Ehrenreich. De människor som tjänar sju dollar i timmen räknas inte som fattiga, men egentligen är 25 procent av befolkningen fattiga och kämpar varje månad för att betala räkningarna och hyran.
– Det mesta har dessutom blivit sämre under George Bushs administration. Det har skett skattereduktioner för de rika, man har skurit ner i sjukförsäkringar och lönerna har inte gått upp.
Förbluffad och arg
Barbara Ehrenreich berättar att en de starkaste erfarenheterna hon fick under sin tid på låglönemarknaden var när hon arbetade som städerska på firman The Maids i Maine. Den enorma kontrasten mellan de fattiga städarna och de som anställda dem för att städa deras hem gjorde henne förbluffad och arg. Därför är hon mycket upprörd över den svenska regeringens beslut om skattelättnader för hushållsnära tjänster
– Jag tror inte ens George Bush skulle komma undan med något sådant!
Talet om att vissa arbeten innebär okvalificerade arbetsuppgifter ger hon inte mycket för. Barbara Ehrenreich säger att alla jobb kräver skicklighet och intelligens och de förtjänar respekt. Men ett stort problem i USA är den makt som arbetsgivarna har över de anställda, vars enda rättigheter i stort sätt är att de inte kan få sparken på grund av kön eller etnisk tillhörighet. Hon beskriver hur utsatta de anställda är, även om man bortser från de låga lönerna.
– När det inte finns några kontroller över arbetsgivarna kommer de att gå så långt de kan. I USA är vi på väg mot ”sweatshop”-förhållanden på vissa av arbetsplatserna. Det finns exempel på arbetsplatser där anställda som varit misstänkta för stöld har blivit kvarhållna och förhörda i timmar utan att ens ha fått möjligheten att gå på toaletten.
Osäkerheten på arbetsmarknaden är ett problem även i Sverige. I förra veckan presenterade TCO en ny rapport där man visar hur strukturomvandlingarna på arbetsmarknaden ökar osäkerheten även för kvalificerade anställda i tjänstemannayrken. Globaliseringsvågen i kombination med snabb teknikutveckling leder det till att allt fler jobb kommer att bli flyttbara och globalt konkurrensutsatta.
I rapporten redovisas också färsk statistik där man kan läsa att mer än var tredje högre tjänsteman har under åren 2004-2005 personligen upplevt sin anställningstrygghet hotad vid personalneddragningar mot 26 procent av arbetare. Bland privatanställda tjänstemän i Stockholm är motsvarande siffra så hög som 38 procent. Siffrorna visar också att sedan år 2000 har ungefär hälften av tjänstemännen arbetat på arbetsplatser som genomgått en omorganisation jämfört med var tredje arbetare.
Förstärk a-kassan
– Globaliseringen är något positivt och här för att stanna. Men om löntagarna ska kunna bejaka utvecklingen måste man känna framtidstro. Då krävs ökade investeringar både i högre utbildning och i återkommande utbildning. Samtidigt måste a-kassan förstärkas så att den även omfattar medelklassen, annars riskerar vi ett ökande globaliseringsmotstånd vilket skulle vara mycket olyckligt, säger TCO:s ordförande Sture Nordh i en kommentar i samband med att rapporten släpptes.
Barbara Ehrenreich efterlyser också bättre trygghetssystem som klarar av att följa med i de förändringar som sker på arbetsmarknaden.
– Vi behöver ett fack som följer med människor, som inte är fast knutet till det specifika yrket, genom de förändringar som sker för de anställda allteftersom de byter jobb.
Men Barbara Ehrenreich ser positivt på en utveckling som just nu sker i USA. Det är den sociala rörelse för ”living wage”, en ”lön att leva för”, som har skapats. Det handlar inte om en statligt reglerad minimilön utan om en lön som räcker till mat, bostad, sjukvård, transport och avkoppling. Hon berättar att rörelsen har gjort frågan till en moralisk fråga.
– För oss är det här den moraliska frågan, den här och kriget. Inte frågor om familjen stamscellsforskning och abort som för de konservativa är de moraliska frågorna.
Hon berättar att rörelsen för ”en lön att leva för” består av människor från alla samhällsklasser. Den utgörs av fattiga människor, människor från den övre medelklassen och småföretagare.
– Det är en underbar blandning av människor, människor med samvete.
Den federala minimilönen i USA ligger på 5,15 dollar i timmen (cirka 36 svenska kronor). Men Barbara Eherenreich berättar att 29 stater i USA har höjt minimilönen över den federala nivån.
– Det har dessutom skett utan de katastrofala följder som de konservativa sa att de det skulle innebära. Jobben har inte försvunnit och ekonomin har inte rasat ihop!
