I Flammans nr. 6/2017 frågar Anna Herdy läsekretsen vad vänstern bör göra. Det är en mycket bra fråga. Hur kommer vi ut med Vänsterpartiets politik till den stora allmänheten? Här har vi en stor och arbetsam uppgift att fylla politiken med.
Det heter att kan man inte sin historia så kan man inte se framtiden, samt att historien upprepar sig i en eller annan form i tiden. Det är i år 100 år sedan det parti som blev Vänsterpartiet bildades, detta som en följd av revolutionstanken och som ett uppror mot förtyck och stort armod som då fanns hos oss. Vi har alltså en 100-årig historia i vårt nuvarande vänsterparti. En historia som under åren genomgått partisprängning, olika ställningstaganden i politiken, beroende på omvärlden och partiledare under alla åren. Partiet, oavsett namnbyten, har alltid stått på de svagaste och förföljdas sida mot storkapitalet, feodalsamhället och militarismen som i alla tider har kuvat folken. Det betyder att kompassriktningen alltid även i våra dagar måste vara att värna om människovärdet och de svaga i samhället.
Om vi ska vinna framgångar i valet 2018 så ska och måste Vänsterpartiet vara mycket tydligt i det utåtriktade politiska arbetet.Vi får aldrig svika eller kompromissa i kortsiktiga situationer som på sikt kan hämma våra långsiktiga mål. Ibland kan det vara frestande att ingå avtal med Socialdemokraterna för att vinna en fråga, men ibland kan det vara till nackdel då vår politik försvinner i något annat som sedan inte hörs eller ses. Vi har sedan 1945 hållit socialdemokratin under armarna vilket gör att den i alla lägen förväntar sig Vänsterpartiets stöd fast partiet egentligen haft en i många stycken annan åsikt om hur utvecklingen ska ske.
Mitt förslag är att vi redan nu och inför valet 2018 blir mycket tydliga och på riktigt torgför vårt partiprogram. Hur långt har vi kommit med den ekonomiska klasskampen mot kapitalet sedan 1917? Vi har ett annat samhälle nu men det har inte varit gratis, vi måste även nu få befolkningen att identifiera sig själva var de befinner sig på ”skalan” så man inte faller i fällan med att hitta enkla lösningar såsom i rasistiska missnöjespartier. Vi får heller inte falla in i regeringens halvdana skol- och vårdpolitik med exempelvis sju procents vinstspärr enligt Ilmar Reepalus förslag. All privat verksamhet som stödjer sig på någon form av allmänna medel ska bort. Vi ska fortsätta arbeta för sex timmars arbetsdag inom den allmänna vården och göra den så bra att det inte ska finnas utrymme för en privat sektor som i nuläget kan sko sig på våra skattemedel.
Enligt Vänsterpartiets partiprogram ska vi aktivt arbeta för ett utträde ur EU, unionen var från början ett misstag för folket, ett projekt som enbart gynnat kapitalet att berika sig och som nu håller på att falla samman. Det är hög tid att arbeta för en folkomröstning för ett Swexit medan tid är. Det talas om att reformera EU inifrån till ett mer socialistiskt EU, tyvärr är nog den tiden redan förbi. Vi måste bli klarare i våra ståndpunkter och inte låta extremister på högersidan föra talan om utträde – det är en vänsterfråga för att vinna framgångar till valet 2018.
