– Gorans framgång kan innebära att KDP och PUK förändrar sig, säger Sarko O. Mahmoud, politisk veteran från irakiska Kurdistan som numera arbetar för den nya rörelsen.
En överväldigande majoritet av rösterna tillföll den norra regionens ledare Massoud Barzanis KDP (Kurdistans demokratiska parti) och den irakiska presidenten Jalal Talabanis PUK (Kurdistans patriotiska union), men de två ledande partiernas försvagade ställning är unik i den kurdiska historien i Irak. I decennier har KDP och PUK varit dominerande, från att ha bekämpat varandra till att nu ha delat upp makten mellan sig de senaste åren.
Vag politik
Gorans ledare, Nawshirwan Mustafa, är en tidigare högt uppsatt PUK-man, en bakgrund som delas av många i Goran.
Flamman träffar Sarko O. Mahmoud under hans Sverige-besök i början av september. Han har också haft ledande poster i PUK och arbetat nära Talabani, för att sedan bedriva en opposition inom partiet som till slut ledde till att han hoppade av och lade grunden för Goran. Nu ansvarar han för Gorans internationella relationer.
– Goran är ingen organisation som skapats på några månader. Det är en tanke, en rörelse från folket som vill byta och förändra det politiska systemet, förklarar han. Vi har ingen identitet som ”höger” eller vänster”. Vi är en folklig rörelse, förklarar han.
Bedömningar av Goran har varit svåra eftersom det politiska innehållet bakom parollerna om förändring ansetts vara vaga. Men Mahmoud förklarar att Goran kämpar mot nepotism, löneskillnader och att man framför allt arbetar för en demokrati i irakiska Kurdistan. Dessutom kritiserar man PUK/KDP:s nationalism som gjort relationerna till centralregeringen i Bagdad ansträngda.
Anklagelser om valfusk
Trots det snabba genombrottet är Goran missnöjt med andelen röster eftersom opinionsundersökningar före valet visade ett stöd på över 30 procent. De lägre siffrorna vittnar enligt många kritiker om att det pågått valfusk, men också att det innebär en stor risk att ta parti för den nybildade rörelsen.
– Sanningen är att många som visade sitt stöd för Goran blev hotade om att få ett sämre liv i samband med valet. Det är möjligt eftersom systemet gör att det är partierna som styr allt. 75 procent av folket är beroende av partierna på något sätt. De har kontrollen över polisväsendet, militären och parlamentet. De politiska partierna ser inte det civila samhället, menar Mahmoud och berättar vidare att det inte existerar någon rättsstat när partierna har en så stor makt som i irakiska Kurdistan.
Att många Goran-sympatiserande tjänstemän blivit av med sina jobb efter den nya vallistans framfart förstärker misstankarna om en politisk markering mot alla som är beredda att trotsa KDP-PUK-dominansen.
Pressar makthavarna
Goranlistan har redan satt press på de etablerade partierna, något som man hoppas leder till demokratiska reformer.
– Gorans framgång kan innebära att KDP och PUK förändrar sig. Vi har inte bildats för att göra revolution, vi kan samarbeta med dem som gör något bra, säger Mahmoud.
Det återstår att se om Goran blir den kraft i den kurdiska politiken i Irak som bringar en genuin demokrati i området.
En sak som är säker är att Gorans framgång varit historisk som ett första seriöst alternativ till PUK och KDP, något som en radikal vänster misslyckats med i regionen. Och planer finns på att Goran-listan ska få en nationell motsvarighet i hela Irak, tack vare den optimism som skapats sedan valet i somras.