Justitieombudsmannen, JO, beslutade i torsdags i förra veckan att åtala före detta polismästaren Håkan Jaldung, för olaga frihetsberövande alternativt grovt tjänstefel eller tjänstefel.
Jaldung beslutade om avspärrning och kroppsvisitering av de personer som befann sig på Hvitfeldska gymnasiet i samband med EU-toppmötet i Göteborg 2001. Ungefär 650 personer frihetsberövades och cirka 450 greps och fördes iväg med bussar.
JO:s skäl till åtalet är att avspärrningen och kroppsvisitationen saknade rättlig grund i polislagen. Avspärrningen ledde till frihetsberövandet vilket också saknar lagligt stöd.
Beslutet om att de 450 som var kvar på skolan skulle gripas var inte lagligt grundat då en prövning ska göras för varje enskild person.
På Polishögskolan i Stockholm blev det snabbt diskussioner efter händelserna i Göteborg. Rebecka Torkar är polis och gick på skolan både innan och efter händelserna i Göteborg.
– Vi pratade mycket om stress och om hur man själv skulle reagera mot exempelvis stenkastare, säger hon.
Rebecka Torkar anser inte att polisen ordentligt utrett den enskilde polisens ansvar.
Hon tror inte att Håkan Jaldung kommer att dömas för någon av punkterna i åtalet, men tycker personligen att han bör ställas till ansvar för det som hände på Hvitfeldska gymnasiet.
– Det var helt fel att gå in och ockupera skolan. Jag tycker att polisen ska agera utifrån en defensiv hållning, säger hon.
Som exempel berättar hon att demonstrationerna och polisens agerande vid EU-toppmötet i Danmark i december förra året gick lugnt till.
– Polisen var mycket smidigare i Köpenhamn jämfört med den svenska polisen under mötet i Göteborg, säger Torkar.
Hon anser att polisen borde reflektera mer över hur man ska bli bättre på att närma sig olika grupper och lägga vikt på att klara samarbetet med dessa.
– Idag diskuterar man mer om att det behövs bättre polisradio och vilka vapen man använder, säger hon. Men samtidigt är det svårt. Det ligger heller inte i vissa gruppers intresse att samarbeta med polisen, tillägger hon.
Ingmar Bergman, prefekt på Polishöskolan, berättar att man inte lagt fram någon linje för hur en diskussion ska föras. Man använder sig av scenariot i Göteborg och likande situationer i andra länder som exempel i taktik-undervisningen.
På skolan studerar omkring 1 000 personer och Bergman menar att de diskussionerna som först berört bland annat värdering och reflektioner över uppträdandet.
– Vi har pratat om uppträdandet och behandlingen av demonstranter, men skolan har inte dragit några slutsatser utifrån händelserna, säger han.
Henning Åström var en av dem som greps vi Hvitfeldska gymnasiet den 14 juni 2001. Han berättar att polisens insats förstörde många planer för honom och hans kamrater.
– Vi hade bland annat förberett vårt bokbordsmaterial. Det blev kvar inne på skolan och det dröjde innan vi fick tillbaka vårt material. Hela insatsen var kränkande, säger han.
Han berättar att de som befann sig på skolan fick gå ut fem och fem, varpå de visiterades och sattes i bussar.
– Vi fick sitta i bussen hela natten.
Henning Åströms anmälan om våldsamt upplopp blev avskriven nästan exakt ett halvår efter gripandet.
Angående åtalet mot Håkan Jaldung tycker Åström att det är bra om man kan konstatera att fel begicks. Han hoppas på att Jaldung blir dömd, och att det eventuellt skulle kunna leda till att liknande saker inte händer igen. Samtidigt tillägger han att han inte har några förväntningar.
– Jag har inga förhoppningar gällande polisen, säger han.
Enligt JO var förhållandena på Hvitfeldska inte sådana att det fanns risk för brott som kunde innebära fara för annans liv eller hälsa. Inte heller fanns någon risk för förstörande av egendom. Håkan Jaldung däremot riskerar fängelse. Troligtvis kommer förhandlingarna att ske under hösten och detta i Göteborgs tingsrätt.
