”Varför blir det aldrig klart?”

Det är frågan som Svenska Byggarbetarförbundet, Byggnads, ställer till allmänheten i Stockholm under novembers sista dagar, som en del i kampanjen ”Rädda jobben”.

– Vi har jobbat länge för att bekämpa kriminalitet i byggbranschen, och är oroliga över alla upphandlingar som sker på oschyssta villkor. Man dumpar lönerna och utnyttjar utländsk arbetskraft på ett vidrigt sätt, säger Kent ”Renen” Johansson.

Han har ställt sig med flygblad utanför Slussens tunnelbanestation, som i sin nyrenoverade skepnad tas upp som ett skräckexempel på upphandlade jätteprojekt. Bygget har försenats med två år, och kostat uppemot 20 miljarder kronor – åtta miljarder mer än beräknat.

Tidigare i år grävde P4 Stockholm fram att minst en underentreprenör langat dynamit från Slussenbygget till kriminella. Nyligen stämde Byggnads en av underentreprenörerna, det irländska bolaget ICDS, på fyra miljoner kronor. En granskning avslöjade att företaget kringgått regler om övertid och tjänat miljoner på att undanhålla ersättning som skulle gått till deras 50-tal anställda, som främst varit från Rumänien.

Vi har jobbat länge för att bekämpa kriminalitet i byggbranschen, och är oroliga över alla upphandlingar som sker på oschyssta villkor.

– Vi har haft möten med projektledningen, som har gått ganska bra. De erkänner att de har gjort misstag, och har börjat prata om att de ska hålla nere underentreprenörskedjorna, göra stickprov, revision och liknande. De har skärpt till sig efter det här, berättar ”Renen”.

I spetsen för ”Rädda jobben” står snickaren och fackveteranen Stefan ”Slottis” Slottensjö.

– För tre år sedan blev vi en mer stadig arbetsgrupp utsedd av våra medlemmar, för att opinionsbilda politiskt och utbilda medlemmar och allmänhet, berättar han för Flamman.

Gruppen har bland annat demonstrerat utanför riksdagen, även då med fokus på att få bukt med branschens långa leverantörskedjor, och de oseriösa aktörer som inte sällan anlitas inom dessa. ”Renen” förklarar att metoderna är ett sätt att stärka förtroendet för facket.

– Vi försöker driva det här gräsrotsinitiativet för att folk ute på byggen många gånger frågar vad facket gör – ”vad får jag för pengarna?” Vi vill visa att vi inte släpper det här.

”Slottis” talar med Flammans reporter på en sprakig lina från Stockholms tunnelbana, och berättar att han nyligen tagit en närmare titt på just de företag som ansvarar för dess utbyggnad och drift.

– Det är uppenbart att man inte har koll på vilka entreprenörer som är ute på plats. Ofta är det CM-företag, construction management, som inte har egen personal utan är rena bemanningsbolag. Vilka avtal eller arbetstider de som gör jobben har vet man inte.

”Renen” var själv på plats i Ursvik för ett år sedan efter hissolyckan som tog fem arbetares liv, och vittnar om samma problem i dess tragiska efterspel.

Inrikes/Nyheter • 18 oktober, 2024

Blivande ordföranden i Byggnads: ”Håll vakt till vänster!”

– Flera av dem som jobbade på firman var inte inskrivna på arbetsplatsen än. Man visste inte vem som låg i hissen, helt enkelt, och det tog lång tid att identifiera dem. Branschen är helrutten i dag.

Onsdag den 4 december hålls ett öppet möte, där Byggnads ordförande Kim Söderström och LO:s Johan Lindholm ska diskutera offentliga upphandlingar i byggbranschen med riksdagspolitiker från både regering och opposition. ”Slottis” har förtroende för att de förstnämnda ska våga ”driva frågan hårt”, trots att båda är relativt nya på sina poster – men inte lika mycket för att politikerna lyssnar.

– Man tänker väl att ”marknaden löser det”, du vet hur det brukar låta. Men det går att knuffa frågan i rätt håll även under den här regeringen, och ställa mycket skarpare krav bara inom systemet vi har. Det finns en hel del man redan kan göra som inte görs i dag, till exempel kräva att bolagen har egen personal.

Liz Fällman

Reporter på Flamman.

Snart kan Sveriges cyklande pizzabud räknas som anställda. Åtminstone de som arbetar för gigföretaget Wolt, som i dag förlorade mot Arbetsmiljöverket i Kammarrätten. Enligt domen ska bolagets matbud i vissa fall ”betraktas som arbetstagare hos bolaget”.

– I tidigare fall har man ansett att de här arbetarna varit så pass självständiga så att de inte var arbetstagare. I vart fall har Arbetsmiljöverket inte ansetts ha ansvar, säger Annamaria Westregård (bilden), docent i handelsrätt vid Lunds universitet.

– Här anser de uppenbarligen att f-skattarna ska ses som arbetstagare enligt arbetsrätten, fortsätter hon.

För ett år sedan pågick hårda tvister mellan Arbetsmiljöverket och flera budbolag inom gigekonomin. Företagen, vars arbetskraft anlitas via app-plattformar som Wolt, Bolt och Foodora, ansåg inte att de skulle räknas som arbetsgivare. Därmed skulle arbetarna inte heller ses som anställda, utan som självständiga underleverantörer. 

Arbetsmiljöverket höll inte med, och hotade bolagen med böter om de inte förbättrade gigarbetarnas arbetsmiljö. 2023 dömde förvaltningsrätten i Göteborg till gigbolaget Wolts fördel – företaget ansågs inte styra och ansvara för arbetarna ”annat än i begränsad omfattning”, och ”kan därmed inte åläggas ett arbetsmiljöansvar som arbetsgivare”. 

Den nya domen kan ses som en helomvändning, där Arbetsmiljöverket får rätt. Richard Lindeen (bilden), vice vd för Wolt Sverige, beskriver domslutet som överraskande.

”Det här var ett väldigt oväntat besked som dessutom går emot vad samma domstol beslutat i tidigare fall, senast för några veckor sedan gällande Bolt”, skriver han i ett mejl till Flamman.

”Vi behöver därför noggrant analysera domen innan vi fattar beslut om nästa steg”, fortsätter han.

Även Pontus Blüme (bilden), som forskar om plattformsföretag och är medlem i organisationen Gigwatch, säger att han blev förvånad över domen.

– De som berörs motsvarar ungefär 40 procent av Wolts arbetskraft. Resterande del är placerade under bulvanföretaget Invoicery Business. Även där påverkar domen, genom att indirekt omklassificera Invoicery Business till ett bemanningsföretag, säger han till Flamman.

– Därmed anser de att Wolt har ett arbetsmiljöansvar för personalen i egenskap av inhyrare, konstaterar han, och jämför med hur en fabrik ansvarar för även den inhyrda personalens arbetsmiljö.

Kammarrätten menar visserligen att vissa saker pekar på att de egna företagarna faktiskt är självständiga, så som Wolt menar. De använder sina egna fordon och utrustning, får utföra uppdrag åt konkurrerande gigbolag, och kan jobba åt Wolt i exempelvis Foodoras arbetskläder. 

Samtidigt erbjuder företaget utbildning, och att arbetarna hela tiden måste jobba efter instruktioner från bolagets egna algoritmer ”innebär att Wolt utövar ledning och kontroll över kurirerna”. Detta gör att kammarrätten, tvärtemot tidigare dom, anser ”att de kurirer som har F-skattsedel är så osjälvständiga i förhållande till Wolt att de ska betraktas som arbetstagare hos bolaget.” De som är anställda av personalbolaget ska i stället betraktas som inhyrd personal.

Enligt Annamaria Westregård stärker domen positionen för de gigarbetare som vill ses som anställda.

– Det gör det i arbetsmiljölagens mening. Och nu när plattformsdirektivet kommer tror jag att fler gigarbetare kommer betraktas som arbetstagare. Samtidigt kan plattformarna ändra sin modell, så att buden faller tillbaka till att räknas som egenföretagare. Det är ett svårfångat begrepp. Det rör sig hela tiden, säger hon.

Essä • 29 augusti, 2024

Människa, maskin – eller mittemellan?

Richard Lindeen menar att det är för tidigt att spekulera i vilken betydelse domen kan ha för bolagets konkurrenter, eller för branschen i stort. Senast den 3 mars 2025 ska dock Wolt ha vidtagit de åtgärder som myndigheten föreslagit. Det handlar bland annat om att undersöka de ”fysiska, organisatoriska och sociala” arbetsvillkoren, och utvärdera riskerna för ohälsa och olycksfall på jobbet. 

– Troligtvis kommer Wolt nu att flytta alla till Invoicery Business, säger Pontus Blüme.

– Det förändrar ingenting för företaget egentligen. Det är varken billigare eller dyrare.

Annamaria Westregård säger att hon inte blir överraskad om frågan återvänder till domstolen igen.

– Nu kommer de säkert överklaga domen, det skulle inte förvåna mig. Och det är bra, för man vill veta från högsta förvaltningsdomstolen hur de egentligen ska se på det här.

Liz Fällman

Reporter på Flamman.

Jacob Lundberg

Nyhetsredaktör och marknadsansvarig på Flamman. Tipsa om nyheter på 072-9218737 (sms/Signal).

– Det känns skönt, säger Flammans chefredaktör Leonidas Aretakis efter att en 55-årig man dömts för olaga hot mot honom och Andreas Gustavsson, chefredaktör på Dagens ETC.

– Domen visar att det faktiskt finns en bortre gräns för vad man kan skriva till varandra på nätet. Syftet var uppenbarligen inte bara att hota oss fysiskt, utan att tysta ned vår journalistik. Därför välkomnar jag domstolens beslut.

Det var i oktober förra året som de två chefredaktörerna valde att lämna in en anmälan om olaga hot. Den i dag dömde mannen hade skrivit ett inlägg på X där han menade att de båda borde ”hängas i enlighet med Nürnbergprinciperna”, precis som ”alla som varit inblandade i Israelkramandet och attackerna mot Gaza”.

– Man ska givetvis tåla mycket som publicist, och jag är rätt härdad av den brutala tonen i sociala medier. Men det här är faktiskt det grövsta jag har läst, då det både var så våldsamt, och så direkt riktat till oss personligen, säger Leonidas Aretakis.

Inlägget hänvisar till att även ”en journalist” avrättades under Nürnbergrättegångarna efter andra världskriget. Enligt mannens offentliga försvarare Linus Gardell är den som åsyftas Julius Streicher, grundare och utgivare av den antisemitiska tidningen Der Stürmer, som var ett viktigt propagandaorgan för den tyska nazistregimen. Streicher dömdes till döden för brott mot mänskligheten, och hängdes natten till den 16 oktober 1946.

Det här är faktiskt det grövsta jag har läst, då det både var så våldsamt.

I dag dömdes den anmälde mannen till skadestånd för olaga hot vid Södertörns tingsrätt, och ska nu betala ett skadestånd på 8 000 kronor till vardera av redaktörerna. Då hotet riktar sig mot journalister med hänvisning till deras yrkesutövning ligger straffet på fängelseskalan, men den anklagade är sedan tidigare ostraffad, och döms därför till en villkorlig dom och 40 dagsböter på sammanlagt 7 600 kronor.

Den dömde menade själv att inlägget inte var personligt riktat mot de båda chefredaktörerna, utan att det snarare var en allmän kommentar om mediernas ansvar.  Att han taggat både Leonidas Aretakis och Andreas Gustavssons konton i inlägget ses dock som ett tydligt tecken på att det rört sig om ett riktat meddelande. Tingsrätten anser att hotet var tillräckligt för att männen ska ha kunnat uppleva ”allvarlig rädsla för sin personliga säkerhet.”

Inrikes/Nyheter • 03 juni, 2022

Hård kritik mot polisen efter ingripande mot Flamman-reporter: ”hot mot pressfriheten”

Under rättegången uppgav mannen att hänvisningen till Nürnbergrättegångarna visar att han syftar på en fredlig rättsprocess, och att han inte förstått att taggningarna innebar att chefredaktörerna skulle få en notis om inlägget, då ”han inte är så bra på X”.

Innan inlägget hade chefredaktörerna skrivit två ledare var om kriget, ”Det finns inga ursäkter för våld mot civila” och ”Regeringen blundar för fördrivningen i Gaza” i Flamman, och ”Hamas terror är palestiniernas värsta fiende” samt ”Är jag sionist för att jag kallar terror för terror” i Dagens ETC.

– Med tanke på Israels grova krigsförbrytelser hoppas jag att vi till vänster kan fokusera energin mot våra motståndare, i stället för mot varandra, säger Leonidas Aretakis.

Flamman har sökt Andreas Gustavsson.

Liz Fällman

Reporter på Flamman.