Energikrisen är på allas läppar. Rysslands högst reella hot om att helt strypa gasleveranserna till Europa i vinter har ställt kontinenten inför en nästan existentiell kris. Energipriserna har redan skenat som ett resultat av globala leveransproblem och kriget i Ukraina. Men det är ingenting mot vad som kan vänta i vinter, särskilt om den blir kall.
Därför försöker europeiska politiker nu i panik hitta lösningar för att föregripa den kommande krisen. I måndags sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att kommissionen planerar en ”nödintervention” på den gemensamma energimarknaden för att undvika att priserna stiger till ohållbara nivåer. Fram till för några veckor sedan ville nästan ingen röra det rådande systemet, men nu har regeringarna i land efter land vänt sig mot det och krävt reformer. Tyskland, Polen, Tjeckien, Belgien och Österrike är några av de länder som vill införa ett gemensamt pristak. Andra har redan agerat på eget bevåg.
I Spanien och Portugal har regeringarna getts undantag från reglerna och frånkopplat elpriset från det skenande gaspriset under ett år. Även Frankrike har infört ett eget pristak och lovat att fortsätta med det under nästa år.
Frågan är dock hur sådana kortsiktiga åtgärder ska finansieras.
EU:s nuvarande så kallade ”meritsystem” bygger på en bränslehierarki, där den mest miljövänliga energikällan ges prioritet. Ju större efterfrågan är, desto mer destruktiva energislag används i elproduktionen. Men priset sätts på marginalen, det vill säga priset för dyraste energislaget bestämmer priset för alla andra energislag. I Europa har det länge varit naturgasen som satt marginalpriset. Och när Ryssland drar ned på gasexporten och därmed trycker upp gaspriset blir detta marginalpris det som gäller för samtliga energislag. En kilowattimme solenergi, som är det billigaste slaget, säljs för samma pris som den svindyra naturgasen. Resultatet är en prisexplosion i energikostnader. I måndags kostade en megawattimme 600 euro – mer än åtta gånger mer än för ett år sedan.
Detta har föga förvånande också lett till enorma vinster för energibolagen, oavsett i vilken bransch de verkar. Medan konsumenter kämpar med elräkningarna har bolagen i samtliga energibranscher slagit vinstrekord. Det har fått politiker i allt fler länder att snegla på vinsterna efter en lösning.
I Belgien har till exempel vänsterpartiet PTB länge drivit kravet på en skatt på bolagens övervinster för att subventionera konsumenterna. Nu har även Tysklands regering anslutit sig till linjen. Hittills har man beslutat om att skjuta till 30 miljarder euro för att stödja hushållen och ett nytt paket är redan på gång. Som en del av det har både förbundskansler Olaf Scholz och näringsminister Robert Habeck börjat tala om en ny vinstskatt på energibolagen.
– Jag skulle hävda att de enorma vinsterna, vinster som företagen aldrig kunde drömma om, kan beskattas lite högre och ges tillbaka till folket, sade Habeck nyligen till Bloomberg.
Även i Sverige debatteras energikrisen, men här lyser ännu den typen av förslag med sin frånvaro. Socialdemokraterna och Moderaterna har båda föreslagit ett högkostnadsskydd för el. Men förutom att det främst skulle gynna storkonsumerande höginkomsttagare är det uppenbart att pengarna kommer att hämtas från andra utgiftsposter. Moderaterna vill sänka biståndet, medan Socialdemokraterna vill kompensera konsumenterna genom att skänka tillbaka de avgifter de har betalat till energimyndigheten Svenska kraftnät. En orsak till detta är givetvis att de största svenska bolagen redan är offentliga, med Vattenfall som emblematiskt exempel. Men i inget partis förslag nämns huruvida de 48 miljarder kronor som Vattenfall gjorde i övervinst förra året ska användas för att hantera krisen. Dessutom har även vi en flora privata energibolag som gjort grova övervinster på krisen.
Vänsterpartiet har hittills lagt fram det mest ambitiösa förslaget. Med så kallade ”Sverigepriser” vill man frånkoppla den svenska elmarknaden från den europeiska och se till att priset för svenska konsumenter sätts innan resten går på export till Europa, där de drivs upp till mycket högre nivåer som ett resultat av den gemensamma marknaden. Det är ett bra förslag som på ett snabbt sätt skulle underlätta vardagen för de egna medborgarna. Det är också en indirekt skatt som minskar företagens vinster. Men om det genomförs skulle det enbart gälla framtida vinster, inte de ”supervinster” som redan gjorts. I ett energiexporterande land som Sverige vore det enda anständiga att se till att de som skor sig på krisen som det stora flertalet lider av tvingas bidra till dess lösning.
