Lulas vänskapliga sätt gentemot rörelsen MST, som hans företrädare Cardoso försökte isolera, har satt fart på det politiska etablissemanget i Brasilien. Nu går debattens vågor höga om huruvida det anstår en statschef att vara så fryntlig med en viss intressegrupp. Många tyckare anser inte att det gör det.
För MST var dock mötet ett framsteg och det var ett möte som kom i en orolig tid.
Sedan årsskiftet har 120 nya jord-ockupationer inletts. För första gången på 20 år stiger antalet mördade i jordkonflikter. Ur mötet kom litet konkret, men regeringen lovade att redan i år skaffa jord åt 60 000 av de 120 000 familjer som MST kräver. Rörelsen har fortfarande gott hopp om en jordreform och Lula betygade på mötet att han fortfarande såg jordreform som ”den viktigaste programpunkten för fattigdoms- och arbetslöshetsbekämpning.”
Departementet för landsbygds-utveckling leds av en av regeringspartiet PT:s vänsterflygels ledare, Miguel Rosetto. Trots det har det knappast hänt någonting i frågan sedan regeringen Lula tillträdde. Bland annat har det varit problem inom rättsväsendet, där motståndet mot jordockupationer och jordreform är stort. Nyligen underkände högsta domstolen expropieringen av en stor farm i Rio Grande do Sul, på grund av formfel av den tidigare regeringen. På många ställen lierar sig rättsväsendet med jordägarna.
Också inom regeringen finns företrädare som tar jordägarnas ställning gentemot ockupanterna. Den skiljelinje mellan opposition och regering, som var så tydlig när PT var i opposition, är inte längre så tydlig. Nu delar jordreformen både opposition och regering.
Huvudorganet för genomförandet av reformen, Det nationella institutet för jordreform (Incra) ser, enligt en artikel i norska Klassekampen, tre huvudproblem för reformen just nu. För det första saknas resurser i den statsbudget som ligger.
Den antogs av före detta presidenten Cardoso och innehåller knappt med pengar till en jordreform. Enligt institutet räcker dessa pengar bara till 36 000 familjers bosättning – var regeringen Lula ska hitta pengar till 60 000 familjer är oklart. För det andra är det en fråga om byråkrati. Processen med att expropiera jord via den Världsbanksfinansierade Banco da Terra tar tid och var i huvudsak den förra regeringens marknadsorienterade projekt. För det tredje pekas på det lokala rättsväsendets starka band till jordägarna.
Med nytt folk i de olika ansvariga departementeten och institutionerna hoppas MST och Incra på en ny, radikalare, jordreformsstrategi. Än så länge verkar de inte ha tappat tålamodet.