Jag vaknar till brandrök. Det visar sig vara röken från skogsbranden i Västmanland. Själv bor jag strax utanför Stockholm. Det säger något om omfattningen av branden, som är den största i Sverige i modern tid.
Men den kommer knappast att bli den sista. Redan 2009 varnade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att vi kommer att få se fler och större skogsbränder. I rapporten *Skogsbränder i ett förändrat klimat* konstateras bland annat att ”de beräkningar av förändringar i brandriskvärden som gjorts indikerar ganska betydande förändringar”.
Det är klimatförändringarna till följd av utsläpp av växthusgaser som ligger bakom. Längre, varmare och torrare somrar i södra Sverige gör att risken för skogsbränder ökar.
Skogsbranden, som nu har kostat en människas liv och drivit många andra från sina hem, borde alltså inte vara någon överraskning. I flera år har det varit känt att vi kommer få se fler och större skogsbränder än vad vi varit vana vid i Sverige.
Trots det tycks beredskapen ha varit bristfällig. Räddningstjänsten har på många håll fått sämre resurser de senaste åren. Antalet brandmän har minskat med tio procent de senaste tio åren, enligt en granskning av Vetenskapsradion tidigare i år. De helikoptrar som skulle kunna vattenbomba områden håller just nu på att fasas ut från försvaret. För lite, för ineffektivt och för sent, är ett återkommande omdöme om vilken kapacitet Sverige har för att bekämpa större bränder. Det är inte värdigt ett modernt samhälle.
Men den allra viktigaste lärdomen vi kan dra av branden handlar inte vår bristande beredskap, även om det är nog så viktigt. Det handlar om att det är riktigt bråttom att agera kraftfullt i klimatfrågan. Klockan är inte fem i tolv längre. Den är fem över tolv.
Någon konstaterade någon gång med trött cynism att vi i vår del av världen inte bryr oss om klimatförändringarna så länge de drabbar människor på någon ö-nation i Stilla Havet eller i Afrika. Jag vill gärna tro bättre om vår känsla för solidaritet och förmåga till empati. Men om det skulle ligga något korn av sanning i det påståendet undrar jag; kan vi agera nu då? Kan en brand, nästan lika stor som Stockholm med kranskommuner i vårt närområde och ett överhängande hot om fler liknande bränder, ruska om oss tillräckligt för att ta klimatfrågan på allvar?
Från flera olika håll har det framförts att branden ”inte får bli ett politiskt slagträ”. Nähä. Vad är alternativet då? Att låtsas som att allt är bra? Jag hoppas tvärtom att skogsbranden blir en trampolin till en sjuhelvetes klimatdebatt. Sveriges totala utsläpp har ökat med ungefär 15 procent sedan 1990, enligt Naturvårdsverket. Detta är något som ansvariga politiker på båda sidor om blocken måste ställas till svars för. Se till att klimatfrågan blir en stor fråga i valrörelsen. För vår och resten av planetens skull.
