Detta är en insändare. Skribenten ansvarar själv för alla åsikter som uttrycks.
Vill du svara på texten? Skicka en replik på högst 3 000 tecken till [email protected].
Den senaste rapporten från FN:s klimatpanel i augusti 2021 konstaterar att ”läget för klimatet är akut och människan är ansvarig”. I samma rapport beskrivs hur vi riskerar att passera 1,5-gradersmålet inom 10–20 år och att klimatförändringarna måste behandlas som ett direkt hot mot livet på jorden. Enorma utsläppsminskningar krävs och det fort.
Kvaliteten på de klimatpolitiska förslagen från våra etablerade partier är minst sagt varierande. Men inget parti verkar riktigt ta in vilken oerhört snäv tidsram det handlar om och ta konsekvenserna av detta. Det som måste göras, måste göras nu. Politiken präglas i dag av en tondöv teknikoptimism. I söndagens SVT Agenda fick forskare betygsätta de närvarande politikernas samlade svar. Inget blev godkänt.
Det är inte bara en klimatkris. Den är ett av en serie symptom på mänsklig rovdrift i biosfären. Massutrotningen av djurarter, socialt instabila samhällen och den djupa globala ojämlikheten är ytterligare några. Vi är nu många vars frustration växt till agitation. Det handlar om överlevnad, en överordnad existentiell fråga som under kommande decennier måste vara helt styrande för all politik men som inte ensidigt låter sig definieras i termer av höger eller vänster. Blockpolitiken står i själva verket i dag i vägen för nödvändiga reformer. Klimaträttvisa kräver förvisso kunskaper om både klass, kön och etnicitet och så vidare, men det finns en tidsfaktor som inte låter sig ideologiseras. Därför avkräver vi nu både partier och företagsledare ett modigt ledarskap, djärva reformer och nytänkande!
Klimatalliansen ställer krav som är systemskiftande. Vi ifrågasätter konsumismen och den enögda tilltron till traditionell ekonomisk tillväxt. Vi kräver att statsförvaltning och statsrådsberedning förbereds för katastrofhantering, samt att de finanspolitiska ramverken förändras för att möjliggöra historiskt stora investeringar. Vi ser att stora förändringar måste göras i finanssektorn, energiproduktionen, industrin, i transport- och byggsektorn samt i jord- och skogsbruket. Våra svenska offentliga förvaltningar, på nationell och lokal nivå, måste organiseras för ett mer långsiktigt, strategiskt agerande, med kompetens för ren katastrofhantering. Vi måste göra det viktigaste först: vi måste få ned utsläppen. Det kommer att kosta och få konsekvenser, men det är inte i närheten av de kostnader och konsekvenser som följer av passivitet.
Vi behöver nu bygga nya allianser mellan alla oss som förstår att prioritera och agera. Det är därför vi bildat Klimatalliansen.