Inrikes 11 juni, 2014

Klimatomställningen ska fixa fler jobb

De vill ta över landet. Men vad vill de egentligen göra efter valet? Flamman har granskat de rödgröna partiernas förslag, knappt hundra dagar kvar till riksdagsvalet.

Alla rödgröna partier, och Feministiskt initiativ, är eniga om att Sveriges arbetslöshet har nått en kritisk punkt. Närmare en halv miljon människor står i dag utan arbete, vilket motsvarar en arbetslöshet på 8,7 procent.
Partiernas förslag på hur Sverige ska komma tillrätta med arbetslösheten skiljer sig dock åt. Socialdemokraterna satsar exempelvis på det så kallade ”framtidskontraktet”, i vilket det framgår att partiets främsta prioritering är en politik för fler jobb. S främsta mål är dessutom att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020, och för att detta ska kunna bli verklighet föreslås stora offentliga investeringar i skolan, infrastruktur, bostäder och klimatet.
– Vår strategi för att lösa arbetslösheten handlar i huvudsak om utbildning och att staten måste ta ett aktivt ansvar för arbetsmarknadspolitiken. Vi måste rusta och utbilda arbetslösa så att de kan ta jobben som redan finns, säger Socialdemokraternas Patrik Björck, som är ledamot i riksdagens arbetsmarknadsutskott, till Flamman.
Socialdemokraterna vill även underlätta för små och medelstora företag att växa och anställa fler, exempelvis genom att låta staten ta över kostnaden för den andra sjuklöneveckan. Partiet går även till val på löftet att ingen ungdom ska stå utan jobb, praktik eller studier i längre än 90 dagar.

Grön omställning skapar jobb

Miljöpartiet vill, precis som Socialdemokraterna, satsa på infrastruktur, bostäder och småföretagande för att skapa fler nya jobb. Till skillnad från S vill dock Mp att småföretagen ska slippa hela ansvaret för sjuklönen. Partiet föreslår även att arbetsgivaravgiften ska sänkas med tio procent, vilket sägs minska skattebetalningen med upp till 100 000 kronor per år för företag med högst tio anställda.
En annan satsning från Miljöpartiet är så kallade startcentraler, lokala arbetsförmedlingar för unga, som ska drivas av kommunerna i samarbete med Arbetsförmedlingen och lokala företag. Startcentralerna ska hjälpa till med det som ungdomarna behöver allra mest, oavsett om det är skola, jobb eller praktik.
Men fokus för Miljöpartiet, det ligger givetvis även på gröna innovationer och en modernisering av industrin.
– Om vi gör långsiktiga investeringar i klimatomställningen så kommer det att kräva flera nya jobb. Det behövs många jobb för att rusta upp slitna miljonprogramsområden som läcker energi, för att bygga vindkraft och för att renovera och bygga ut järnvägen, säger Helena Leander, Mp:s miljöpolitiska talesperson, till Flamman.
På sikt vill ni utveckla ett ekonomiskt system som inte bygger på tillväxt. Ni är inte oroliga för att det utesluter ett eventuellt regeringssamarbete med Socialdemokraterna?
– Vi har sagt att ekonomin inte ska bygga på tillväxt; att det inte ska vara ekonomins yttersta mål. Men det handlar inte om att vi vill förbjuda all tillväxt, utan om att det måste ske på ett socialt och ekologiskt hållbart sätt, säger Helena Leander.

Finansiera genom vinstförbud

Vänsterpartiet vill bland annat bygga ut och förbättra Sveriges infrastruktur samt satsa på solkraft, vindkraft och energiomställning. Investeringar i bostadsbyggande och resursförstärkningar till välfärden är också prioriterat.
Vänsterpartiet hävdar att denna budget genererar cirka 40 000 fler jobb under nästa år, i jämförelse med regeringsbudgeten.
– Hur vår budget ska finansieras? Vi tar bort Rut-avdraget och regeringens sänkning av arbetsgivaravgiften för unga, vi höjer skatten gradvis för dem som tjänar över 30 000 kronor i månaden och vi säger nej till vinster i välfärden. Det blir väldigt mycket pengar som vi kan använda till att skapa riktiga jobb, säger Vänsterpartiets Wiwi-Anne Johansson till Flamman.
Socialdemokraternas Patrik Björck håller med om att höjningen av arbetsgivaravgiften för unga, och även sänkningen av restaurangmomsen, är pengar som har använts på ett dåligt sätt.
– Dessa reformer har inte bidragit till att sänka arbetslösheten och därför kommer även en del av vår finansiering därifrån, säger han.

Minska arbetstiden

Feministiskt initiativs förslag för att skapa fler nya jobb handlar bland annat om att stimulera småföretagandet och undanröja de hinder som gör det svårare för kvinnor än män att starta och driva företag. Detta ska exempelvis ske genom öronmärkning av statliga riskkapitalfonder för kvinnors företagande.
– Den här fixeringen vid att Sverige ska främja innovationer gynnar endast män och folk med rätt kontakter. Det här förslaget handlar om att alla, även dem med traditionella jobb som frisör och butiksägare, ska kunna få hjälp med finansieringen, säger Zakia Khan, som sitter i Fi:s partistyrelse, till Flamman.
Feministiskt initiativ hävdar dessutom att arbetslösheten har blivit en marknad, som omsätter enorma summor på exempelvis administration och jobbcoacher, och menar att detta är resurser som skulle kunna användas till att skapa nya jobb inom den offentliga sektorn.
– Men allra viktigast är ändå att vi minskar arbetstiden.
Ett krav som även Vänsterpartiet står bakom.
– Vi måste vara inställda på att jobba mindre så att vi kan fördela jobben rättvist mellan oss, säger Zakia Khan.

 

 

V och Fi vill dela lika – S och Mp tvekar

Fortfarande än i dag är det mammorna som tar ut 75 procent av dagarna i föräldraförsäkringen. Pappornas uttag av föräldradagarna har visserligen ökat något, men om det fortsätter i dagens takt skulle det dröja 30 år innan föräldraförsäkringen är helt jämställd.
Detta vill de rödgröna partierna, och Feministiskt initiativ, ändra på. Men vägen dit ser lite olika ut. För att snabbt skapa ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen föreslår både Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ en individualiserad föräldraförsäkring. Enligt V skulle ett jämnt uttag förbättra kvinnors inkomstutveckling och dessutom ge barnen en bättre relation till båda föräldrarna.
– Vi är väl medvetna om att familjer kan se olika ut, men huvudprincipen är en tvådelad föräldraförsäkring som försäkrar att inte endast en av barnets vårdnadshavare stannar hemma, säger Wiwi-Anne Johansson, Vänsterpartiets talesperson i socialförsäkringsfrågor, till Flamman.
Feministiskt initiativ håller med om att utgångspunkten ska vara barnets behov av trygghet och stabila relationer, och menar därför att föräldraförsäkringen även bör ge andra personer än vårdnadshavarna rätt att ha omsorg om barnet.
Finns det inte en motsättning mellan den rätten och en individualiserad föräldraförsäkring, som inte går att överlåta för att främja jämställdhet?
– Nej, det tror jag inte. Jag var ensamstående mamma och fick hela föräldraförsäkringen, men om möjligheten hade funnits hade jag gärna överlåtit en del av den till någon annan i min närhet. Det finns en poäng med att kräva att föräldrarna delar lika, men det är även viktigt att fler kan erkännas som vårdnadshavare, säger Zakia Khan, som sitter i Fi:s partistyrelse, till Flamman.

”Man tar sina strider”

Även Miljöpartiet och Socialdemokraterna vill verka för en jämställd föräldraförsäkring. Till skillnad från V och Fi föreslår däremot Mp och S att den ska delas i tre olika delar. En tredjedel ska gå till vardera vårdnadshavare och den sista tredjedelen ska båda vårdnadshavarna ha möjlighet att ta ut.
– Målet är en individualiserad föräldraförsäkring, men vi vill förändra den steg för steg, säger Socialdemokraternas Patrik Björck, som är suppleant i riksdagens socialförsäkringsutskott, till Flamman.
Varför då inte satsa på en individualisering direkt?
– Ja, du… jag kan ibland ställa den frågan till mig själv. Man tar sina strider helt enkelt. Sedan handlar det om vad man tror är politiskt möjligt. Politiker ska självklart ha visioner och visa vägen, men vi måste även samtala med väljarna och få acceptans för det vi gör, säger Patrik Björck.

Några av partiernas klimatpolitiska satsningar

Socialdemokraterna:
• Utsläppen i Sverige ska minska med 40 procent till år 2020, i jämförelse med år 1990.
• Staten ska stödja investeringar i nya klimatinnovationer för att stärka svenska företags konkurrenskraft.
• Det ska införas ett klimatpolitiskt ramverk för ett Sverige utan fossila bränslen år 2050.

Miljöpartiet:
• All el- och värmeproduktion ska vara helt förnybar till år 2030.
• Fler nya järnvägsspår ska byggas och byggstarten för nya banor för snabbare tåg ska tidigareläggas.
• Det ska införas ett klimatanpassat ROT-avdrag för att energieffektivisera bostäder och skolor.



Vänsterpartiet:
• Det svenska utsläppsmålet ska skärpas till 45 procent till år 2020.
• Sverige ska satsa 4,5 miljarder kronor på ett särskilt klimatbistånd till u-länderna de kommande tre åren.
• Skatter och avgifter ska minska övergödning, mängden bekämpningsmedel och antalet kalhyggen.

Feministiskt initiativ:
• Staten ska bilda ett nationellt center för att stödja produktion och konsumtion av ekologiska livsmedel.
• Det ska utvecklas en koldioxidskatt på mat i syfte att minska köttkonsumtionen.
• Kärnkraftsavvecklingen ska påskyndas genom ökat skadeståndsansvar till minst 100 miljarder kronor.

Inrikes 19 april, 2025

Foodora satsar på robotleveranser: ”Svårt att få lönsamt”

Luckan på Starship-roboten måste låsas upp från beställarens mobil, innan matkassen – från en av Foodoras egna ”skuggbutiker” – kan plockas ut. Foto: Jacob Lundberg.

I och kring Stockholm experimenterar gigföretaget Foodora med automatiserade matleveranser, både på land och i luften. Men kommer de söta drönarbilarna att bli mer än en teknisk gimmick – och går de verkligen helt för egen maskin?

”Roboten är på väg. Anländer om 29 minuter.”

Den lilla ikonen på vad som ser ut som en radiostyrd bil rör sig sakta närmare redaktionshuset. Flammans reporter har fått en spårningslänk på mobilen, och ger sig ut för att genskjuta roboten innan beställningen kommit fram. Den är både lite snabbare och tar en lite annan väg än väntat, och det krävs att man småspringer efter för att hinna efter.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Krönika 18 april, 2025

Via spelet ”Roblox” uppvaktas barn av medlemmar i våldssekter som 764 och No lives matter – för att sedan utpressas. Foto: Gorm Kallestad/NTB.

”No lives matter” är inte bara namnet på en våldsfixerad internetsekt. Det är också den logik som hela vårt samhälle följer. Om vi ska hejda rörelsen 764 måste vi förändras som samhälle.

Barn som tvingas strypa sina katter och rista in sina förövares namn i kroppen i direktsändning. En slumpvis utvald man med rullator i Hässelby som får ett knivhugg i ryggen.

När jag sett klart Linus Svenssons serie Dödens chattrum i tre delar på SVT Play är jag beredd på att gå med på Tidöregeringens alla straffskärpningar.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Inrikes 17 april, 2025

Billigare busskort kan rädda miljön: ”Helt centralt”

De småländska Krösatågen trafikerar sträckor mellan Linköping i norr och Hässleholm i söder. Foto: Johan Nilsson/TT

För tre år sedan lanserades en rikstäckande tågbiljett i Tyskland. Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill se en motsvarande ”Sverigebiljett” – och enligt transportforskaren Jens Hylander kan det också vara ett sätt att bygga politiskt engagemang kring kollektivtrafiken.

Mellan 2000 och 2021 steg priset på en svensk kollektivtrafiksbiljett med 139 procent – en dubbelt så stor ökning som bensinpriset genomgick under samma tid, enligt SCB.

– Även efter att Bränsleupproret krigat som värst är det som att kollektivtrafiken undgår samma populistiska vrede, säger Jens Hylander (bilden), forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till Flamman.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Utrikes 17 april, 2025

Motorstaden som rostade sönder

Fisher Body-verket i Detroit har varit övergiven sedan företaget gick i konkurs 1984. Nu finns det planer på att omvandla det gigantiska verket till bland annat hyresrätter. Foto: Mathias/Adobe stock.

En gång var Detroit den amerikanska ekonomins motor. I dag är fabrikerna stängda – men stadens arbetare kämpar på. I en grön Ford rattad av en fackveteran ger sig Flamman ut på upptäcktsfärd genom välfärdskapitalismens ruiner.

Efter en trött gränsvakts uttråkade frågor kliver jag ut från flygplatsen i Detroit, platsen som i hundra år varit den globala bilindustrins bultande hjärta.

Motorstaden, förevigad genom Motownsoundets namn, var byggd av och för bilindustrin, och erbjöd under en tid ett enormt välstånd för regionen.

Här har bilen format alla aspekter av det urbana rummet. Den trottoarremsa jag befinner mig på är del av ett trevåningssystem av vägar staplade på varandra, direkt uppkopplade mot Detroits motorvägssystem. Bakom taxibilarna tornar ett gigantiskt parkeringshus upp sig.

En silvrig kommunal buss glider in på parkeringsplatsen framför flygplatsens ingång. Jag kastar mig på, men lyckas inte köpa en biljett eftersom chauffören inte kan växla en tjuga. Hon låter mig åka med ändå, och under min timslånga resa genom natten fylls bussen sakta av stadens arma, sjuka och utslagna. Enligt en snabb bedömning har de flesta som hasar sig på drabbats på ett eller annat sätt av den opiatepidemi som härjar i landet.


I dag ligger trafiklederna som skurit genom stadens väv öde – åtminstone om man jämför Detroit med folklivet i New York eller trafikstockningarna i Los Angeles.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Kommentar 16 april, 2025

Borlänges kommunalråd Erik Nises bakom ratten på sin amerikanare. Foto: Jennifer Björck

”Om man är född bland proletärer / och gör narkotikaaffärer / om man är redan en gång straffad / så är det lätt att man blir haffad”, sjunger Nationalteatern i låten Kolla kolla, som släpptes år 1978.

”Jag släpper bara dunder, shoutout till kranen”, vrålade vi i kör 38 år senare. Av ”Du gamla, du friakunde vi inte mer än ett par rader, men varje gång introt till Yasins ”Trakten min” drog igång stämde vi upp i spontan allsång. Vi kunde hela låten utantill. Alla kunde den. Att sjunga med var lika självklart som att säga prosit när någon nös.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Ledare 16 april, 2025

Ebba Buschs Instagram-oro övertygar ingen

Ebba Busch talar under KD-dagarna i Karlstad den 4 april. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT.

Regeringens 50 miljoner mot ätstörningar är inte bara en droppe i havet – utan ett vapen riktat mot den offentliga vården.

”Jag skulle kunna namnge influencers som förmedlar kroppsideal som får barn att hata sina kroppar”, sade Ebba Busch under KD:s landsdagar i Karlstad. ”Det är inte sådana röster vi vill att våra barn ska höra.”

Med de orden lanserade hon satsningar på 50 miljoner kronor mot ätstörningar i vårbudgeten. Hon förklarade att frågan är på ”liv och död” för unga kvinnor, och att det därför är dags att ”vrida om armen på tech-jättarna”.

Det är en välregisserad berättelse. Men det är också ett ypperligt exempel på hur regeringen använder ett verkligt, allvarligt folkhälsoproblem för att vinna politiska poänger – på bekostnad av just den vård de säger sig vilja rädda. Lägligt nog välkomnades utspelen av den välfärdslobby som just nu kämpar för att stoppa Socialdemokraternas återtagande av vård i offentlig regi.

Att bekämpa ätstörningar kräver mer än medieträning och markeringspolitik.

I Stockholm pågår just nu något ovanligt: ett konkret försök att föra tillbaka välfärden i folkets händer. Det handlar om att sätta stopp för den vinstjakt som länge präglat stadens sjukvård, där privata aktörer – ofta med starka lobbyapparater bakom sig – har undergrävt likvärdig vård och urholkat resurserna. Inte oväntat möts förändringen av motstånd. De privata vårdlobbyisterna mobiliserar, och plötsligt står regeringen redo med det perfekta motdraget: en ”satsning” på just det område som Region Stockholm nu förändrar.

Entreprenören Isabella Löwengrip har engagerat sig för att stoppa nedläggningen av privata Mandometerkliniken (som avslöjats med systematiskt fusk), och tankesmedjorna Timbro och Synaps storsatsar på att bevaka S ”ideologiska projekt”. I den offensiva kommunikationen används inte sällan oroliga ätstörningspatienter som ”möts av nej från en pressad regionvård”.

Nog finns genuin oro för hur omstöpningen av Stockholmsvården ska gå till på ett patientsäkert sätt. Men för välfärdskapitalet handlar det snarare om att rädda vad som räddas kan i ett system där företag tillåtits tjäna pengar på patienter och brukare.

Och samtidigt som Busch nu slår sig för bröstet över öronmärkta pengar till en specifik diagnosgrupp, blundar regeringen för det som hela sjukvården – i samtliga regioner – har larmat om i åratal: behovet av kraftigt höjda generella statsbidrag till kommuner och regioner. Och reformer som säkerställer att pengarna stannar i sjukvården. Det hade kunnat rädda vårdcentraler, korta köer, ge bättre arbetsvillkor och faktiskt stärka ätstörningsvården – på riktigt. Men risken finns att det inte välkomnas lika varmt av kompisarna i näringslivet.

Läs mer
Inrikes 20 februari, 2025

Ebba Busch, jag fryser

Att bekämpa ätstörningar kräver mer än medieträning och markeringspolitik. Det kräver en vårdpolitik som sätter patienter före profit, och långsiktiga satsningar som stärker hela sjukvården – inte bara väl valda diagnosgrupper när det passar den politiska dramaturgin. Eller, för den delen, Ebba Buschs instagramföljare.

Utrikes 16 april, 2025

”Vi vill leva!” – vrede i Italien efter dubbla kvinnomord

Tusentals studenter demonstrerar den 3 april vid La Sapienza-universitet i Rom efter att Ilaria Sula, en student vid universitet, mördats av sin pojkvän. Foto: Marco Di Gianvito/ZUMA Press Wire/Shutterstock.

Efter mordet på två 22-åriga kvinnor inom två dygn skakas Italien av protester. Ilskan handlar inte bara om dåden, utan om en kultur där kvinnors liv ännu verkar väga lätt.

I onsdags såg jag Ilaria Sulas ansikte fyra gånger på väg till jobbet. ”Försvunnen”, löd texten i stora, röda bokstäver under bilden som tejpats längs min gata.

– Hon har sorgsna ögon, tänkte jag.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Ledare 15 april, 2025

Vad ”White Lotus” kan lära oss om rikedom

Aimée visar upp en broderad Lóco från Valentino Garavani, i säsong tre av tv-serien ”White Lotus”. Foto: Fabio Lovino/HBO.

Sann rikedom sticker inte i ögonen – för den syns inte. Förutom när miljardärerna ger sig in i medierna och politiken. Då blir pengarna också farliga på riktigt.

I säsong tre av succéserien The White Lotus, som följer degenererade amerikaner på olika lyxresorter, signalerar kvinnorna status med sina handväskor.

Företagsjuristen Laurie bär en olivgrön Loewe i läder – ett av flera osäkra försök att hålla jämna steg med sina moderiktiga väninnor, medan Kates svarta Valentino uttrycker tjusig Texaselegans. Men skådespelerskan Jaclyn överglänser dem alla, inte främst genom att släpa med en svindyr flätad Bottega till stranden, utan med sin billiga tygpåse från matkedjan Erewhon. Hennes stil kommer inifrån.

Så länge det har funnits hierarkier har det också funnits tekniker för att framställa dem som eviga.

Aristoteles menade att vissa föds som naturliga slavar, med tankekraft nog att förstå order men inte fatta egna beslut. I religiösa system som katolicismen eller det indiska kastsystemet ges ojämlikheten en andlig sanktion. I den liberala kapitalismen framställs klyftorna i stället som rättvisa med skolbetyg, anställningsintervjuer och IQ-tester – alla påstått meritokratiska. Alla dessa tekniker gör klasskillnaderna svåra att ifrågasätta, eftersom de verkar naturliga.

Så hur ser distinktionen ut bland Sveriges rika?

Konservativa, till både höger och vänster, älskar att håna den urbana medelklassens köpvanor, med symboler som rosévin, cykling och elbilar. Den sortens konsumtionsval visar visserligen hur vi lockas att tävla genom diskreta framgångsmarkörer, i stället för att se vad vi har gemensamt.

Hur ska vreden över orättvisorna kunna väckas utan talande symboler att ta fasta på?

Men den som är intresserad av den verkliga eliten måste byta scen.

De senaste åren har en ny miljardärklass växt fram i Sverige. De är så många att Affärsvärlden har börjat ranka dollarmiljardärer för att få plats med alla tjusiga namn i tidningen. Men att skriva om denna nya klass är omöjligt, för de syns inte i några flöden. De bär dyra kläder utan loggor, tränar med privata yogainstruktörer, och köper viner som aldrig syns på butikshyllorna. Osynlighet är överlägsenhet.

Det här är förstås uttänkt.

För hur ska vreden över orättvisorna kunna väckas utan talande symboler att ta fasta på? Viss konsumtion dyker åtminstone upp i statistiken, som de privatplan vi annars inte ser skymten av. Då och då lägger plutokraterna till för att stiga ned bland sina undersåtar, som när Mark Zuckerberg klev iland på norska Bodø från sin 118 meter långa tremiljardersjakt ”Launchpad”. Resten av rikedomen stuvas undan på öar utan postnummer.

Men inte heller fåtalets lyx är något stort samhällsproblem. Det må vara användbart som bränsle för vår klassvrede, men om någon techbrorsa tror att en klocka för 10 miljoner är bättre än en för tusen spänn spelar ingen större roll. Att någon har byggt en vinkällare i rymden är inte problemet. Problemet är om han finansierar en högerpopulistisk tankesmedja.

Vilka effekter det kan få ser vi inte minst i USA, där teknikmiljardärerna först tog sig an San Francisco, och därefter stod uppradade under Donald Trumps installation. Ägarna till anrika tidningar som Los Angeles Times och Washington Post – Patrick Soon-Shiong respektive Jeff Bezos – har också anpassat sina redaktionella linjer efter presidenten.

Men utvecklingen är densamma i Europa.

I Frankrike har affärsmannen Vincent Bolloré förvandlat mediekanalerna CNews och Journal du Dimanche till högermegafoner, i Tyskland har Mathias Döpfner styrt den redan ökänt konservativa Axel Springer-koncernen ännu längre högerut, och i Österrike använde Red Bull-miljardären Dietrich Mateschitz sin tv-kanal Servus för att sprida högerradikala konspirationsteorier.

Den svenska utvecklingen följer den amerikanska.

Kvartal startades 2016 av en grupp industrialister, däribland grundarna av kosmetikaföretaget Oriflame, och året därpå köpte finansmannen Mats Qviberg gratistidningen Metro. ”Måste rensa ut en del stalinister”, dundrade han och skapade uppror på tidningen, som han tvingades sälja bara ett halvår senare.

2020 lanserades Bulletin med pengar från en rad miljardärer, i fjol sjösatte Handelsbanken sin mediesatsning EFN, och Flamman har beskrivit hur miljardären Saeid Esmaeilzadeh grundat en numera vilande samtalsklubb på Östermalm för att krossa ”woke”.

Pengar innebär uppenbarligen inte kompetens, och tur är väl det. Men obalansen i makt finns där. Det är inte Jaclyns tygpåse som borde provocera oss – utan miljardärernas nya medieimperier.

Inrikes/Nyheter 15 april, 2025

Kampanj vill samla 300 000 – i protest mot ”mjäkig” vänster

Fayyad Assali är talesperson för gruppen Rättvisa för alla och kampanjen Folkets röst. Foto: Rättvisa för alla.

Kampanjen Folkets röst vill samla dem som inte känner sig representerade av dagens rödgröna partier. Inför valet 2026 lanserar man en kravlista – och vill få tre procent av väljarna att rösta kollektivt.

– Vi vill vara tydliga med att våra röster inte längre är gratis, säger Fayyad Assali till Flamman.

Han är talesperson för Rättvisa för alla, en av grupperna bakom initiativet Folkets röst. I måndags gick de ut med en politisk kravlista inför valet 2026.

På listan finns punkter som avskaffade visitationszoner i förorten, återinförande av permanenta uppehållstillstånd och avgiftsfri sjukvård och kollektivtrafik. Men också krav på att ”fördöma USA:s imperialism” och förklara sionism som en ”rasistisk bosättarkolonial ideologi”.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Kommentar/Kultur 14 april, 2025

Vem tar vem? Nya gänget på SVT:s parsåpa ”Gift vid första ögonkastet”. Foto: SVT.

Än en gång förvandlas hela Sveriges vardagsrum till en mottagning för parterapi. Bakom framgången för ”Gift vid första ögonkastet” ligger den trygga drömmen om att kärlek är något som kan kontrolleras av experter.

Tolfte säsongen av Gift vid första ögonkastet. Redan?

Med den slaka vintersäsongen av GVFÖ och nyligen avslutade Love is blind i bagaget hade jag inte hunnit börja längta efter relationella problem av typen ”hur ska vår vardag gå ihop när han är kvällsmänniska och jag vaknar vid nollsex?”

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr