Det började med utläckta mejl strax innan Köpenhamnsmötet, där klimatforskare antydde att faran med klimatförändringarna var medvetet överdriven. För inte så länge sedan visade det sig att IPCC:s uppgifter om hur fort Himalayas glaciärer smälter var överdrivna. Fallen har i medier kommit att kallas Climate gate. Frågan är hur allvarliga felen är och vad som ligger bakom dem.
– I IPCC:s rapport var det en felaktig siffra om Himalayas glaciärer som kommit med. Sedan har man hittat några tveksamma källhänvisningar och formuleringar i rapporterna. Men själva grunden för klimatvetenskap vilar på solid forskning som har 200 år på nacken, säger David Jonstad, redaktör på klimatmagasinet Effekt.
Han pekar på att majoriteten av de påståenden om att klimathotet skulle vara överdrivet eller falskt kommer från ett litet antal personer eller tankesmedjan i USA, som i många fall har koppling till oljeindustrin. Det finns även de som tror att de utläckta mejlen var någon form av beställningsjobb inför Köpenhamnsmötet. Hur graverande felen i rapporterna egentligen är har David Jonstad svårt att avgöra.
– Men det kommer alltid att finnas siffror som visar sig vara fel, eller komma rapporter som reviderar det man tidigare trott, även om det finns en allmän trend som pekar åt ett visst håll. Det är inget konstigt.
Kan du förstå att många blir tveksamma till hur stort klimathotet egentligen är, när den här typen av rapporter dyker upp?
– Människor har en förmåga att hantera svåra fakta genom att förneka eller förtränga dem. Redan innan rapporterna om felaktigheter kom var många tveksamma. Det blir en flykt undan ett skrämmande scenario och det kan jag förstå.
