Från arbetsgivarhåll är man kritisk till att det inte satsas tillräckligt på nya arbetstillfällen, facken är inne på samma linje även om utgångspunkterna är olika. ”Bristen på jobbfokus ökar utanförskapet” skriver TCO. ”Regeringen satsar på sparande istället för minskad arbetslöshet” menar LO
Den hårdaste kritiken kommer från Kommunal som menar att regeringen på ett oansvarigt sätt håller tillbaka statsbidragen till kommunerna. 10.000–tals jobb kommer att försvinna. Bakgrunden är att regeringen några veckor innan budgeten dragit tillbaka det extra krisstöd på 17 miljarder som kommunerna utlovats, Finansministern motiverade det bland annat med en rapport från Konjunkturinstitutet som visade på bättre siffror från kommunerna.
Chansning från Borg
– Men KI byggde den prognosen på att kommunerna skulle få behålla de utlovade 17 miljarderna, säger frilansskribenten Björn Elmbrant. Det är en chansning från herr Borgs sida, han hoppas att journalisterna inte ska kolla vad Konjunkturinstitutet har sagt.
Anders Borg behöver de 17 miljarderna för sina nya skattesänkningar, bland annat för pensionärerna som är en viktig väljargrupp. Men följden kan bli att pensionärerna istället kan få ökade kostnader för vård och omsorg i de redan hårt drabbade kommunerna.
Stefan Carlén är förbundsekonom på Handelsanställdas förbund och en av författarna till Bokslut Reinfeldt.
– Budgeten stärker bokens tes: Regeringen driver en mycket medveten politik för att omvandla den svenska modellen till ett mellanting mellan en liberal amerikansk modell och en kontinental modell. Man rullar utvecklingen bakåt genom att försvaga alla de viktiga delarna i den svenska modellen, framförallt fackens inflytande och socialförsäkringarna som bara blir ett slags grundtrygghetssystem
Skattesänkningar målet
Carlén menar att Moderaternas långsiktiga mål är att sänka skattenivån till EU-nivå. Under fyra år har skatterna sänkts med 100 miljarder, får de sitta ytterligare en period tar de kanske bort ytterligare 100 miljarder.
– Statsbidragen till kommuner har inte följt löne- och prisutvecklingen. Privatiseringen fortsätter och med den låga nivån på skatterna kommer de privata bolagen inom vård och skola att börja sälja tilläggstjänster. Även de kommunala alternativen kommer att tvingas ta mer betalt.
När det gäller arbetsmarknaden fortsätter regeringen på den inslagna vägen med en försvagad fackföreningsrörelse och en utvidgad låglönesektor.
De ökande skillnaderna visas faktiskt, som bloggaren Marika Lindgren Åsbrink påpekat, i diagram 1.14 som bilaga till budgeten. Den andel av befolkningen som tjänat mindre än 60 procent av medelinkomsten (de fattiga) ökade mellan 1991-2006 från åtta till tio procent. Under ett år fram till 2007 ökade den sedan till 12 procent och till 2008 till 13 procent. Sverige genomför ett systemskifte.