Jämställdhetsombudsmannen, handikappombudsmannen, ombudsmannen mot etnisk diskriminering och ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning ska slås samman.
– Det finns uppenbarligen en bristande insikt om att diskriminering av kvinnor skiljer sig från övrig diskriminering, säger Lina Ploug.
– Kvinnor är inte en minoritetsgrupp. Däremot är män strukturellt överordnade kvinnor, vilket slagits fast i såväl FN:s Kvinnokonvention som vår egen grundlag.
”Ett steg bakåt”
Hon menar att slå samman Jämo med andra ombudsmän vore ett steg bakåt.
Samma linje är Jämo själv inne på.
Jämställdhetsombudsmannen Claes Borgström skriver i sitt remissuttalande till Diskrimineringskommittén att förslaget innebär en nedmontering
av jämställdhetsarbetet.
– Förslaget att lägga ned Jämo kommer att välkomnas av alla som vill avskaffa lagstiftningen på jämställdhetsområdet.
Det negativa överväger
Claes Borgström förordar i stället att Jämo kvarstår, samt att alla bestämmelser om könsdiskriminering och främjande av jämställdhet slås samman i en ny lag. I denna lag bör även finnas bestämmelser som rör den nya grunden könsidentitet, menar han. Claes Borgström medger att en sammanslagning skulle ge vissa fördelar. Det skulle till exempel bli lättare för människor att veta vart de ska vända sig med en anmälan. Men de negativa effekterna överväger, anser han.
– Tyngdpunkten i kommitténs lagförslag ligger på diskrimineringsförbuden. Men det är inte förbuden som utgör den egentliga motorn i det arbete som krävs för att nå jämställdhet. Enligt vår erfarenhet krävs tydliga, skarpa och väl sanktionerade krav på aktiva åtgärder i syfte att främja jämställdhet.
Jämställdhet handlar inte heller bara om diskriminering och mänskliga rättigheter, utan om att få vanliga människors livspussel att gå ihop, menar Jämo, och där kommer även sådant som föräldraledighet in.
”Hedersvåldet är akut”
– De områden jag kommer att prioritera handlar om mäns våld mot kvinnor, säger jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) till tidningen Jämsides.
– Det jag känner starkast för och som jag tycker är akut, är mäns våld mot kvinnor och det som kallas för hedersproblematik. Det är de svåraste frågorna och det är de som måste prioriteras.
Nyamko Sabuni tycker också att kvinnors löner i offentlig sektor är en viktig jämställdhetsfråga.
– Ja det är det. Men som politiker kan ju inte jag gå in och reglera de lönerna, utan det görs ju på marknaden av arbetsmarknadens parter. Men genom att öppna upp monopolen och låta flera kvinnor bli företagare inom de kompetensområden de har, och genom att låta det finnas fler arbetsgivare – så att kvinnor har fler att söka jobb hos – så ökar man också möjligheten för dem att kunna förhandla om lönen, säger hon till Jämsides.
Alla kan inte köpa allt
Hon medger att inte alla kvinnor kommer att gynnas av subventionering av hushållsnära tjänster, eftersom inte alla kan utnyttja dem.
– Jag vet inte om en majoritet av Sveriges kvinnor kan det, men jag hoppas att många av Sveriges hushåll har möjlighet att anlita de här tjänsterna.
– Tanken är ju att vi ska underlätta för hushållen, vare sig de är ensamhushåll eller familjehushåll.
– Men idén är ju inte att alla ska kunna köpa alla tjänster, det är ju inte det som politiska reformer alltid går ut på.
Kritik mot samgång av ombudsmän
Regeringen vill att de olika diskrimineringslagarna samordnas. – Jag är väldigt oroad, säger Lina Ploug, ordförande för Riksförbundet för Kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, Roks.
