Manipulerade patientlistningar, oskäliga ersättningar och dränering av primärvården. Skandalerna kring det digitala vårdföretaget Kry haglar tätt, och fler lär det bli. Ytterst vilar ansvaret på det borgerliga styret i Stockholms läns landsting. De tycks helt oförmögna att anpassa politiken till dagens samhällsutveckling. I stället sitter de fast i 70-talets övertro på utbudsekonomi. Och så länge de framhärdar i att hålla fast vid det förflutna kommer vi fortsätta se den här typen av olyckliga affärer inom hela välfärdssektorn och andra samhällstjänster, såsom posten, elnäten, järnvägen och apoteken.
Kry är Europas största nätläkare, verksamma i Sverige, Norge, Frankrike, Storbritannien och Tyskland. Ändå får de bidrag som riktar sig till nystartade vårdcentraler.
Det tekniska tillvägagångssättet är att registrera digitala vårdbesök vid en av sina fysiska vårdcentraler som som saknar listade patienter. Därmed är kraven för den 50 procent högre besöksersättningen uppfyllda då gränsen går vid 4 000 patientlistningar. Genom att registrera 26 000 digitala vårdbesök under september månad för på den ”tomma” vårdcentralen kan man därmed få ut 10-tals miljoner kronor (DN, 7/10).
I praktiken innebär det att Stockholmsregionen straffar de vårdcentraler som lever upp till intentionerna i Hälso- och sjukvårdslagen genom att ta ansvar för patienter med större vårdbehov. I längden drabbas även patienterna, som får sämre tillgång till vård. Krys rekordlistning av patienter med över 13 000 på en månad innebär att stadens andra vårdcentraler hamnar i kris (SVT, 9/10). Genom otydligheter i appen misstänks ett stort antal patienter ha listat om sig utan att själva förstå det. Enskilda anhöriga berättar om hur åldrande föräldrar därmed förlorat fasta läkarkontakter som de haft under flera års tid. Men framförallt tar Kry de mest ekonomiskt lönsamma patienterna som andra vårdcentraler behöver för att gå runt och kunna behålla sin personal.
Att regelverket tillåter detta är häpnadsväckande. Under en ekonomisk nedgång med en hårt ansatt sjukvård som dessutom dras med brutala besparingskrav är det svårbegripligt hur en privat aktör kan tillåtas mjölka skattepengar mot så minimala vårdinsatser som möjligt.
Den katastrofala sammanblandningen mellan politiska uppdrag och tunga poster inom välfärdsföretagen är resultatet av den motorväg som högern byggde kring sitt felslut om 70-talets ekonomiska kris. Dåtidens nyhöger tog då ensidigt ställning för marknadens utbudssida. Staten kom att betraktas som en byråkratisk bromskloss och en hotande monopolfirma. Ett tillstånd som enbart kunde botas med konkurrensutsättning och skapandet av kvasimarknader inom välfärdssystemen. Dessa liberala reformer drevs fram under flera decennier av såväl högern som Socialdemokraterna.
Konsekvenserna av årtionden av nyliberal fixering vid utbudssidan är att en rad utvecklade kapitalistiska stater nu befinner sig i olika varianter av svikt. Ett tillstånd som främst präglas av svårigheter för staten att styra, reglera och planera sina verksamheter. Vi har fått en form av kapitalism som utvinner snarare än skapar välstånd. Vilket i sin tur lett till en skarp uppgång av sociala motsättningar.
Kvasimarknader utan riktig konkurrens, och med bristande incitament för etiska överväganden, tömmer välfärden på resurser och underminerar möjligheterna till likvärdighet för medborgaren.
Fixeringen vid utbudssidan ökar även risken för assymetriska kontrakt, det vill säga situationer där säljaren innehar kunskapsövertaget och därmed möjligheten att exploatera köparen. Det får svåra konsekvenser när både värnlösa medborgare och staten blir kunder.
Men det är hit flera av landets kommuner skyndar genom underdåniga villkor för friskolor, internetjättar och välfärdsföretag. Därmed bygger man in marknadens alla sårbarheter där de tidigare inte fanns. Samtidigt som man upplöser statens kapacitet.
Här utgör Kry endast det senaste paradexemplet. Man behöver nämligen inte bära keps inomhus eller delta i kravaller för att upplösa ordningen och krossa staten. Inte så länge högern sitter kvar i sina vanföreställningar från 70-talet.