Enligt en rapport som tagits fram på uppdrag av Europaparlamentets jämställdhetsutskott – som arbetar för att stärka kvinnors rättigheter och jämställdhet – lever tusentals migrantkvinnor som arbetar i den europeiska jordbruksindustrin under slavliknande förhållanden. Den huvudsakliga slutsatsen är att av den stora andelen migranter som är sysselsatta i jordbrukssektorn i dessa länder är kvinnor oproportionerligt utsatta.
Studien har tagits fram med anledning av att EU:s gemensamma jordbrukspolicy, den så kallade ”CAP:en”, som bestämmer hur jordbruksstödet fördelas ska röstas igenom denna vecka. Enligt en talesperson för de svenska socialdemokraterna i Europaparlamentet är målet att kasta ljus på en typ av problem som sällan eller aldrig diskuteras i sammanhanget.
Rapporten gör skillnad mellan utom- och inom-europeiska migranter eftersom deras situation skiljer sig åt, ibland även på oväntade sätt. Sedan den ekonomiska krisen 2008 har Europa blivit mindre attraktivt som destination för säsongsarbete inom jordbrukssektorn, samtidigt som EU har gjort det svårare för ekonomiska migranter att ta sig till kontinenten. I stället har de på senare år ersatts av asylsökande som tvingats fly från sina hemländer på grund av krig eller förtryck. Det har gjort att sektorn har blivit mer beroende av migranter från fattigare EU-länder, främst från östeuropeiska länder som Rumänien. En grupp som till övervägande del består av kvinnor på grund av den ökande ”feminiseringen” av migrationen i västvärlden.
Intersektionell diskriminering
Rapporten består av ett antal fallstudier utförda i Italien och Spanien. Det stora antalet kvinnor som är aktiva inom jordbrukssektorn i dessa länder är dubbelt utsatta jämfört med män, i egenskap av både migranter och kvinnor. Enligt rapporten tenderar icke-europeiska migranter att vara mer aktiva inom säsongsarbete där de ständigt flyttar från en skördeplats till en annan. Då de ofta saknar eller väntar på asyl är de extremt utsatta och blir ofta beroende av arbetsgivaren som har makt att utpressa dem. De tenderar att ”acceptera” exploaterande arbetsvillkor av rädsla för att förlora sitt jobb och därmed sitt uppehållstillstånd.
De som lyckats ta sig in i systemet på lagliga vägar är dock minst lika utsatta. Trots att organisationer som International Labour Organisation (ILO) och International Organisation for Migration (IOM) uppmuntrar den här typen av ”cirkulär migration”, hävdar rapporten att lagenlig ”tillfällig” migration ofta resulterar i att migranterna har mindre rörelsefrihet och socialt skydd än illegala migranter. I egenskap av arbetskraft i ett rörligt system av multinationella företag, breda distributionsföretag och tillfälliga transport- och bemanningsfirmor som är helt beroende av den flexibla principen om utbud och efterfrågan, får de ständigt betala priset när produktionskostnaderna ska sänkas för att öka vinsten. I detta system är kvinnorna särskilt utsatta på grund av hotet om sexuellt utnyttjande från arbetsgivare och andra med större makt i näringskedjan.
Det här är en form av människohandel och det är den mest ökande och gränsöverskridande brottsligheten som finns i dag
Paradoxalt nog riskerar migranter från EU-länder ofta att exploateras minst lika mycket som, och ibland till och med mer än irreguljära migranter. Trots att de ofta är anställda inom mer permanenta delar av jordbruksekonomin, såsom odlingar och i växthus, gör det faktum att de är EU-medborgare att arbetsgivaren inte behöver oroa sig för polisen: ”De används oftare som billig arbetskraft just eftersom deras arbetsgivare inte kan åtalas för att underlätta irreguljär invandring”, slår rapporten fast. I Västeuropa beräknas mer än 50 procent av arbetskraften inom jordbrukssektorn utgöras av EU-migranter. Under perioden 2013-2014 var över 70 procent av de anmälda offren för arbetsexploatering i EU från EU-länder. Av dessa är en majoritet kvinnor. Rapportförfattarna Letizia Palumbo och Alessandra Sciurba drar därför slutsatsen att ”deras EU-medborgarskap inte förhindrar utan i stället ofta ökar risken att exploateras, såväl genom arbete som sexuellt.”
EU-medborgarskap inget skydd
Enligt socialdemokraternas Europaparlamentariker Anna Hedh som sitter i jämställdhetsutskottet är problemet inte nytt. Det har dock växt snabbt på senare år.
– Det här är en form av människohandel och det är den mest ökande och gränsöverskridande brottsligheten som finns i dag. Det som har hänt här är att kvinnor från Östeuropa som tagit sig till väst för att tjäna pengar inom jordbruket blir exploaterade. De blir dubbelt diskriminerade, dels för att de används som arbetsslavar där de får väldigt dåligt betalt. Men de utnyttjas också sexuellt av arbetsgivarna i många fall. Det förekommer mer och mer.
Enligt Anna Hedh som deltog den hearing i utskottet där rapporten presenterades går problemen även utöver barn.
– Vi fick upp ögonen för problemet vid ett besök på Sicilien för ett tag sedan. Vi har hört bedrövliga historier om hur deras arbetssituation ser ut och hur de utnyttjas sexuellt. Och det är inte bara kvinnor utan ofta även barn som följer med. De är ofta inlåsta under dagen eftersom de inte kan gå i skolan. Och de utnyttjas också sexuellt, säger hon.
På grund av den ensamhet som 24-timmars anställning på ett jordbruk innebär brukar kvinnor tillåtas ta med sina barn till platsen. I rapporten nämns exempel där arbetsgivaren använder medföljande barn som utpressningsmedel mot kvinnor. Slutsaten är att kvinnor med ansvar för familjer, antingen i hemlandet eller medföljande, är extra utsatta. I den delen av sektorn som ägnar sig åt säsongsarbete är situationen den motsatta. Eftersom arbetet är tillfälligt tenderar arbetsgivarna att anställa kvinnor som har familjer i sina hemländer för att försäkra sig om att de återvänder hem när kontraktet gått ut.
Omodernt jordbruksutskott
Rapporten kritiserar bland annat den åtskillnad som görs mellan trafficking för sexuella och arbetssyften, och författarna föreslår i stället att EU-lagstiftare tar ett helhetsgrepp om människohandel. Bland annat efterlyser man en analys som tar hänsyn till de könsspecifika aspekterna av problemet, en ny politik för tillfällig eller ”cirkulär” migration, och en jordbrukspolitik som uppmärksammar de arbetsmässiga och sociala villkor som anställda inom sektorn lever under. Det utskott som beslutar om EU:s gemensamma jordbrukspolitik är dock ökänt omodernt. Enligt en talesperson för socialdemokraterna hänger ledamöterna ”inte med resten av den politiska debatten”. Hittills har CAP-lagtexterna aldrig ens nämnt problemet.
Anna Hedh ser det som en anledning att öka trycket, inte bara på jordbruksutskottet.
– Just nu arbetar vi med CAP:en och det är mycket pengar som går till jordbruket. Vi trycker på för att detta perspektiv ska tas med. Det finns en lagstiftning mot människohandel men problemet har växt och omformats så den behöver också uppdateras.
Kan det faktum att man just kommit överens om att lagstifta mot lönedumpning i och med utstationeringsdirektivet göra att frågan sätts i fokus ytterligare?
– Det rör ju den fria rörligheten så det går absolut att dra paralleller till utstationeringsdirektivet. Tidigare talade vi om den polska rörmokaren. Men det här är en mycket vidrigare form av exploatering eftersom det finns en sexuell dimension också, som dessutom går ut över barn, säger Anna Hedh.
_____________________________________
Prova Flamman gratis!
Just nu kan du få prova Flamman gratis i en månad. Följ länken för mer information.
