De regeringstrogna tidningarna och TV-kanalerna förklarade i söndags Ja-linjen som segrare i alla de fem frågor som regeringen Carlos Mesa hade presenterat för det bolivianska folket. Detta störtade den 17 oktober förra året den avskydde president Sanchez de Lozada i protest mot hans energipolitik, som i praktiken innebar att landet skänkte bort den viktiga naturgasen, processerad av spanska Repsol, till USA. Att gasen dessutom skulle gå via USA-byggda pipelines på territorium som Chile erövrade från Bolivia under Stillahavskriget 1879, gjorde inte saken bättre.
I de tre första av de fem frågorna har ja-linjen fått 87-92 procent av rösterna medan fråga 4 och 5, som vänsterpartiet MAS uppmanade väljarna att rösta nej till, bara har fått 57 respektive 64 procent, en till synes betryggande vinst.
Men då är inte inräknat att 40 procent avstått att rösta medan 25-28 procent har röstat blankt eller förstört valsedeln. Bolivias LO och de som står under politiskt inflytande av den mytomspunne ledaren för aymaraindianerna och ordföranden för landets största bondeorganisation, Felipe Quispe, uppmanade till aktiv bojkott.
Vad bolivianerna inte röstade om i helgens folkomröstning var de 78 hemliga kontrakt som det spanska Repsol eller andra transnationella företag slöt under Lozadas mandatperidiod. Dessa juridiskt tvivelaktiga kontrakt ger dessa företag den reella makten när naturgasen lämnar underjorden. Så länge gasen befinner sig i sin källa tillhör den Bolivia. Landet förfogar över enorma mängder naturgas, bara Venezuela har mer gasreserver i Latinamerika.
Det var denna fråga som president Carlos Mesa ställde som kabinettsfråga till bolivianerna; rösta för fråga 4 som ger landet rätt att höja skatten från 18 till 50 procent, pengar som ska tas ut av de utländska bolagen under 32 år för att finansiera utbildning och hälsovård. Oppositionen hade i stället föreslagit att folket skulle få ta ställning till den avgörande frågan om nationalisering. MAS uppmanade väljarna att rösta nej till denna fråga.
Om den folkliga oppositionen istället hade gått fram med en gemensam linje i fråga 4, skulle troligen regeringen förlorat, och de transnationella bolagen ställts inför att lämna landet och kanske överklaga beslutet till Världsbanken eller WTO.
Men nu har folkomröstningen, som kan sammanfattas med ordspråket; ”som man ropar får mansvar”, fastställts. De som inte röstade hotades med böter, nej till att få pass eller inte få ut sin pension.
