Detta är en insändare. Skribenten ansvarar själv för alla åsikter som uttrycks.
Vill du svara på texten? Skicka en replik på högst 3 000 tecken till [email protected].
Tänk dig Syrien 2045. Otaliga religiösa och etniska grupper lever fredligt tillsammans. Ekonomin utgörs till stor del av kooperativ, med ekologi i fokus. Gemensamt har människorna tagit beslut om att minska utsläppen och anpassa landet till det allt varmare klimatet.
Mitt i Mellanöstern, som i århundraden präglats av djupt patriarkala strukturer, fördelas nu makten inom politik, ekonomi och vardag jämlikt mellan män och kvinnor. Även barn och unga, som förut uteslöts från politiska sammanhang, har nu rätt att göra sin röst hörd.
En utopi? Ja, men inte bara. För detta samhälle har redan börjat gro. Sedan tolv år tillbaka lever folken i Rojava ett direktdemokratiskt liv enligt demokratisk konfederalism, där staten förlorat makten till människorna. Självstyret har visat att en annan värld är möjlig, ekonomiskt embargo och militära attacker från flera håll till trots.
Fastän det är förståeligt att många syrier firar sin befrielse från Assadklanens 50-åriga förtryck, så återstår det att se hur HTS kommer att förhålla sig framåt.
Under de närmsta dagarna kan Rojavas självstyre och hela Syriens framtid komma att avgöras. Kommer konfederalismen med sina grundpelare direktdemokrati, ekologi och jämställdhet mellan könen få en chans att sprida sig så att ett fritt liv för alla Syriens folkgrupper blir verklighet? Eller kommer Turkiet med hjälp av sina proxystyrkor krossa självstyret och förverkliga sin dröm om ett neo-osmanskt rike? Vilken roll kommer Hayat Tahrir al-Sham (HTS) att spela i det nya Syrien där Assads regim äntligen har störtats?
HTS har under den senaste tiden genomgått en ”rebranding” för att tvätta bort det faktum att organisationen har sina rötter i IS och Al-Qaida. Hur mycket sanning som finns i den nya profilen vet vi inte. Men faktum kvarstår att HTS under de senaste sju åren har styrt hårdhänt i provinsen Idlib, förföljt minoriteter som alawiter och yazidier och fängslat sina politiska motståndare. Fastän det är förståeligt att många syrier firar sin befrielse från Assadklanens 50-åriga förtryck, så återstår det att se hur HTS kommer att förhålla sig framåt.
Turkiets hållning däremot är tydlig: Landet strävar efter att utöka både sin makt och sitt territorium, likvidera revolutionen i Rojava och ytterligare destabilisera Syrien. För detta syfte använder de sig av etnisk rensning och folkfördrivning samt legosoldater i den så kallade Syriska nationella armén (SNA). Turkiet har inte heller några problem med att samarbeta med IS – som även de försöker dra nytta av situationen och vinna mark. Skulle IS lyckas frita sina tiotusentals medlemmar och anhöriga som sitter i fångläger i Rojava så skulle det innebära en akut fara för religiösa och etniska minoriteter i Mellanöstern, men också för resten av världen.
Framtiden kan vara ljus. Rojavas självförsvarsstyrkor har besegrat IS förut och står starka mot attacker från Turkiet och deras fascistiska miliser. Men även om Rojava kan hålla ut mot Natos andra största armé och fortsätta sitt demokratiska, revolutionära projekt så kommer de att behöva omvärldens stöd och solidaritet.
Internationella maktspel och diplomati lär spela en stor roll i att upprätta den nya politiska ordningen i Syrien. Därför är det viktigt att opinionsbilda och påverka makthavare, här i Sverige och internationellt. Vi kräver att både Sverige och EU upprättar ett nytt vapenembargo mot Turkiet. Vapen till Turkiet betyder vapen riktade mot minoriteter och revolutionen i Rojava.
Vi kräver också ett erkännande av självstyret i nordöstra Syrien. Det är orimligt att den enda demokratiska kraften fortfarande utesluts från den internationella gemenskapen, samtidigt som det det ultrakonservativa HTS-styret kan komma att erkännas.
Det som händer i Syrien idag kan vara avgörande för både Mellanöstern och världen i stort en lång tid framöver. Detta är också en strid om värderingar: fundamentalism och fascism står mot pluralism och demokrati, patriarkatet mot jämställdhet, auktoritära regimer mot det fria livet.
Det är inte svårt att välja sida – det är nu vi måste försvara Rojava. Länge leve Rojava och folkens revolution.