Det finns ingen motsättning mellan den svenska kollektivavtalsmodellen och EG-rätten. Kommissionens vice ordförande Margot Wallström bekräftade i förra veckan indirekt att kommissionen stödjer fackets linje.
Tuffa diskussioner
Fackets utgångspunkt i målet är att strejkrätten skyddas av både Europakonventionen och EG-fördrag, säger Dan Holke från LO-TCO Rättsskydd. Dessutom garanteras enligt artikel 39 arbetarnas fria rörlighet.
Och all diskriminering är förbjuden på grund av nationalitet vad gäller löner och villkor.
– En massa journalister ringde mig och alla var förvånade och hade förväntat sig att facket skulle få stryk i EU, säger Sven Svensson, chef för LO/TCO/SACO:s Brysselkontor
– Men det omvända hade varit en mycket större sensation.
Sven Svensson säger att det varit oerhört tuffa diskussioner internt inom kommissionen. Han menar att det inte endast handlar om juridik. Även en stark opinion, som det funnits när det gäller Vaxholmskonflikten, påverkar EU-kommissionen.
Många länder har tagit samma ställning som Sveriges regering och stött facket: Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland Österrike och Belgien. Till och med Norge, som inte är med i EU, för Norge är i princip lika beroende av utfallet som vi i Dessutom har fackförbund i de olika länderna visat sitt stöd för svenska Byggnads och Elektrikerna.
– Jag har aldrig sett maken till facklig samling!
Och även EG-domstolens beslut påverkas av politik.
– Det vet vi alla.
Men det är klart att domstolen använder sig av juridiska argument, påpekar Svensson.
Kommissionen väger tungt
Kommissionen är en viktig röst i Vaxholmsmålet i EG-domstolen. Att kommissionens jurister hävdar att konflikträtten är förenlig med EU-reglerna, måste därför anses väga tungt när domstolen någon gång i början av nästa år svarar på Arbetsdomstolens frågor.
EU-kommissionens yttrande har utarbetats av dess rättsavdelning, rapporterar de svenska fackens gemensamma EU-kontor Brysselkontoret.
När kommissionen redogör för sin ståndpunkt inför domstolen sker det inför stängda dörrar.
Bakgrunden är att det lettiska företaget Laval vägrade teckna kollektivavtal som Byggnads krävde för lettiska arbetare. De svenska facken blockerade bygget. Laval hävdade stridsåtgärden var oförenlig med EU:s regler om fri rörlighet.
Målet ogiltigt
Förutom andra argument menar facket att hela målet ska avvisas, eftersom företaget Laval har varit i Sverige i flera år. Är ett företag etablerat gäller otvetydigt kollektivavtal, enligt Dan Holke.
Vaxholmsfallet diskuterades under LO:s kampanjupptakt för kollektivavtalen i måndags.
– Kollektivavtalen finns inte för att arbetstagarna ska få det bättre utan för att de ska slippa få det sämre, säger Kerstin Ahlberg vid Arbetslivsinstitutet.
Hon har i en undersökning jämfört Frankrike, Nederländerna, Storbritannien, Tyskland och Sverige. Historiskt sett bygger den svenska kollektivavtalsmodellen på den tyska.
– Men det har hänt något, menar Kerstin Ahlberg. Ett exempel var när General motors lät facken i Trollhättan och Rüsselsheim tävla om det mest förmånliga anbudet till företaget.
Muntlig förhandling i EG-domstolen kommer i höst och under våren 2007 väntas utslaget från EU:s domstol.