Efter söndagens andra omgång i det franska parlamentsvalet stod det klart att Emmanuel Macrons parti La Republique En Marche som väntat får en egen majoritet i Nationalförsamlingen. Partiet fick 350 platser tillsammans med de allierade MoDem, men presidentens parti nådde även egen majoritet på egen hand med sina 308 platser.
Macrons parti, som inte existerade för ett år sedan, har helt omkullkastat det franska politiska landskapet. Högerpartiet Les Républicains, som länge stått i centrum för fransk politik, reducerades till näst största parti med 113 platser. Det andra stora traditionella partiet, socialdemokratiska Socialistpartiet, gjorde som väntat ett uselt val och har nu bara 29 ledamöter. Flera namnkunniga politiker, såsom presidentkandidaten Benoît Hamon och partisekreteraren Jean-Christophe Cambadélis, blev utslagna redan i första omgången i sina valkretsar. Partiet som dominerade fransk politik under 1980- och 90-talen ser nu ut att bli ett irrelevant småparti med ett allt svagare existensberättigande.
Nationella Fronten gjorde också ett relativt dåligt val trots att de ökade sitt antal ledamöter till åtta.
Ny vänstergrupp
Samtidigt har mycket ändrats längre vänsterut. Jean-Luc Mélenchons parti La France Insoumise fick tillsammans med kommunistpartiet PCF 27 platser. Det innebär att en ny vänsterradikal parlamentsgrupp kan bildas. Mélenchons parti har även med sina 17 mandat möjlighet att bilda en egen parlamentsgrupp.
I industristaden Lille erövrade Mélenchons parti flera valkretsar från socialisterna. Där valdes även François Ruffin till ny parlamentsledamot för La France Insoumise. Ruffin, som gått till val på en kampanj präglad av ärlighet och antikorruption, är chefredaktör för vänstertidningen Fakir och känd för att ha regisserat dokumentärfilmen Merci Patron! som gjorde succé förra året. Han har lovat att bara ta emot en lön motsvarande minimilönen och att avgå om över 25 procent av väljarna i hans valkrets kräver det.
Antalet kvinnor i Nationalförsamlingen är nu dessutom det största någonsin med 223 av 577 ledamöter.
Arbetslagstiftning i kikarsiktet
Macrons vinst innebär att han kan inleda sina reformer av arbetslagstiftningen och sjukförsäkringssystemet utan att behöva söka kompromisser i parlamentet. Tidigare uttalanden har dock redan antytt att Macron inte är inställd på dialog med sina motståndare. Bland annat har han sagt sig vara beredd att utnyttja det franska presidentämbetets långtgående maktbefogenheter och regera med dekret om inte tillräckligt parlamentariskt stöd finns för politiken.
Men Macron riskerar att göra en missbedömning av läget. Presidentens stora majoritet i parlamentet är nämligen föga representativ för det allmänna läget i folkopinionen eftersom ett rekordstort antal väljare valde att avstå från att rösta i parlamentsvalet (57 procent). Macron beräknas i själva verket bara ha stöd av omkring 13 procent av väljarkåren. Att en majoritet väljare bojkottade valet kan ses som en motståndshandling i sig och betyder inte att de inte är beredda att göra motstånd på andra sätt. Kampen mot Macrons nyliberala revolution väntas nu därför flytta till gatan.