Håkansson konstaterar att nivån för en tänkt basinkomst ligger strax över socialnormen eller de lägsta pensionerna och menar att det inte är något som kan användas vid förhandling gällande arbetsvillkor. Hen menar även att antagandet att det blir mer lönsamt att ta ett lönearbete samtidigt som förhandlingssituationen för arbetstagaren förbättras är en logisk tankevurpa.
Vi tycker att det är två märkliga påståenden. Till att börja med vill vi dock framhålla att det finns andra värden i livet än strikt pekuniära. För oss gröna är sådant som sociala relationer, empati och kultur viktiga delar av vår tillvaro som är värda att värna och lägga tid på. Det ingår i vår breda definition av ”lönsamhet”. Och naturligtvis inte som tvång, utan som möjlighet. Hög inkomst ger inte automatiskt större välmående.
Nivån på 8 000-10 000 kronor/månad som lyfts fram av Håkansson är satt som exempel på vad som krävs för att trygga grundläggande behov; främst sådant som mat och hyra. Den är verkligen inte tänkt att främja ett liv i lyx. Det finns även förslag där ett tillägg baserat på behov ingår, exempelvis för sjukskrivna och pensionärer.
Basinkomsten utgår från att den som kan lönearbeta ska ha möjlighet att göra det om hen vill och därmed kunna tjäna pengar utöver basinkomsten. Vi är väldigt kritiska till de stora löneskillnader som råder i dagens samhälle och kan samtidigt konstatera att arbete handlar om mer än bara lön.
Basinkomst är logiskt sett en reform där arbetstagare får en klart starkare position att säga nej till undermåliga arbetsvillkor. Basinkomsten är nämligen varken behovsprövad eller tidsbegränsad. Det är en avgörande och viktig skillnad till a-kassa och försörjningsstöd. Samtidigt kommer vi på ett snillrikt vis bort från kostsamma arbetsmarknadsåtgärder som ”tar jobb” som exempelvis fas 3.
Håkansson väljer att likställa uttalanden från basinkomstförespråkare och Anders Borg om att det bör vara mer lönsamt att arbeta än att inte arbeta. I linje med det menar Håkansson att basinkomst är en lönesänkare då den antas vara lägre än a-kassa.
Möjligen kändes det i skrivstundens hetta som en finurlig vinkel, men vi kan definitivt inte skriva under på att basinkomstförespråkarnas perspektiv och agenda är densamma som den etablerade maktens (vare sig det är M- eller S-stämpel på den).
Skillnaden i reda pengar mellan basinkomst och dagens maxnivå av a-kassa är kanske en eller ett par tusenlappar per månad. Men en basinkomst går att räkna med till 100 procent.
Reformen skulle antagligen vända upp och ner på rätt många av de processer och strukturer som råder på arbetsmarknaden i dag. Som exempel skulle ersättningen inom låglöneyrken förmodligen bli klart högre än idag eftersom arbetstagare kan ställa högre krav.
Vi skulle kunna ha hög flexibilitet på arbetsmarknaden och samtidigt kunna minska arbetslösheten rejält. Det skulle finnas bättre möjligheter att gå ner i arbetstid och därmed dela mer på de jobb som finns och behöver utföras.
Det här vore positivt för alla utom möjligen för dem som efterfrågar tjänster som är tunga, tråkiga eller farliga att utföra. Vi vanliga människor tjänar definitivt på att minska på löneslaveriet, vilket skulle göra samhället rättvisare och jämlikare och bättre för alla.
Vi hoppas härmed ha bemött Mattias Håkanssons invändningar och vill passa på att tacka för inlägget och möjligheten att få diskutera basinkomst här i Flamman. Det vi ändå hoppas mest på är att fler får tid, råd och ro att delta i debatten.
