Utrikes 14 juli, 2009

Massaktioner mot kuppregimen i Honduras som mördar två vänsterledare

Honduras gick i söndags in på sin tredje vecka under statskuppsregimen Roberto Micheletti. Motståndet växer och handlar nu om att slå mot den ekonomiska konsolideringen av regimen genom att blockera och ockupera transportnätets strategiska knutpunkter över hela landet, inte bara fredliga demonstrationer i Tegucigalpa. Aktionerna ska nu slå mot den sköra ekonomin som är på väg att kollapsa enligt flera ekonomer.

TEGUCIGALPA (090713) Världsbanken och Interamerikanska Utvecklingsbanken BID har fryst krediter till juntan på 470 miljoner dollar. EU har gjort likadant och hotar också med att frysa andra projekt. Mot detta har Handelskammaren i Honduras, som ett sätt att hålla regimen under armarna, gått ut med ett vädjande till sina medlemsföretag att göra donationer på tio, tjugo eller trettio tusen dollar beroende på företagets storlek.

– En frysning av Världsbankens och BID:s krediter är ett slag mot ekonomin. För om vi normalt sett har svårigheter då kan ni tänka er hur det blir utan dessa krediter, sa den förre ordföranden för Honduras Ekonomikollegium, Martín Barahona.

Mördade vänsterledare

Landets kongress, under kontroll av kuppmännen, upphävde i ett dekret förra veckan alla författningsenliga personliga och kollektiva rättigheter. Det innebär att polis och militär utan åklagarens beslut kan arrestera vem som helst.

I lördags mördades Roger Iván Bados González i staden San Pedro Sula. Bados var ledare inom Bloque Popular som består av ett 30-tal arbetarorganisationer och ledamot av vänsterpartiet UD:s styrelse i staden. Han var känd och en ärrad ledare inom textilarbetarkåren i San Pedro Sula och mellan åren 1987-1989 var han generalsekreterare för landsorganisationen FUTH i Honduras.

Dagen efter mördades Ramón García i staden Macuelizo i länet Santa Barbara. Också han var en ledande medlem i UD och bondeorganisationen CNTC. Den buss han färdades i stoppades på vägen av maskerade män som sköt ihjäl vänsterledaren. Likheterna mellan Colombia och Honduras blir allt mer uppenbara.

Utmattade poliser och soldater

De oavbrutna protesterna gör att såväl militär som polis har ”kasernförbud” sedan den 28 juni.
– Vi pallar inte längre med det här. Många vill att Zelaya återvänder så att vi kan få vila ut och träffa våra familjer, nu är vi mobiliserade 24 timmar om dygnet, sa en kvinnlig säkerhetsagent från DGIC, jag talade med i söndags. Hon uppgav också att det var arméns krypskyttar som från flygvapenbasens kullar sköt ihjäl den 19-årige Isy Obed Murillo som hade kommit till flygplatsen Toncontin för att tillsammans med 500.000 landsmän ta emot president Zelaya den 5 juli.

Världen mot juntan och Obamas dubbelspel

Den internationella isoleringen av kuppregimen i Tegucigalpa fortsätter. De alliansfria staternas rörelse av 130 länder har i skrivande stund samlats i Kairo, Egypten och kommer enhälligt att fördöma Michelettiregimen och kräver att Manuel Zelaya ovillkorligen återinsätts på presidentposten.

Enligt The New York Times spelar Obama med dubbla kort och hävdar i en artikel att Micheletti, när han reste till Costa Rica i torsdags förra veckan för att med president Oscar Arias från Costa Rica som medlare söka uppnå en överenskommelse med Zelaya, vägleddes politiskt av Bennett Ratcliff. Denne är en USA-expert och arbetade 1993-2001 för Bill Clinton. Ratcliff befann sig i Costa Rica under de två dagarna av sondering mellan kuppmännen och Zelaya. Hillary Clinton utpekas för att ha påtvingat Zelaya dialogen med Micheletti som han dock vägrade att träffa i Costa Rica. Nu bekräftar USA-tidningen dessa farhågor.

Telesur mordhotat och utvisat

Den kontinentala tevekanalen Telesur och VTV, den statliga venezuelanska tevekanalen, deporterades i söndags kväll från Honduras efter att ha anklagats av kuppregimen för att ha använt en stulen bil under två veckors tid. Men det framkom i måndags att bilen i verkligheten hade hyrts ut till teveteamet av regeringen Zelaya. Men i honduranskt kupptrogen TV framträdde Hernan Mejia, polisens talesman, och hävdade att bilen var stulen men ”att det inte är Telesurs fel”!

Polisen bröt sig in klockan 01.00 på natten mellan lördag och söndag på de rum som våra kollegor i Telesur förfogade på Hotell Clarion i Tegucigalpa. De uppträdde mycket hotfullt och sa; ”ge er iväg, här har ni inget att informera om”. De arresterades och fördes i natten till en polisstation där de hålls arresterade fram till 03.30 på söndagsmorgonen.

Flammans utsände talade två gånger med Adriana Sivori på söndagsmorgonen och vid lunchtid och hon berättade att TV-teamet av polisen och åklagarämbetets representanter inte tilläts att gå ut och göra sitt jobb under söndagen. På söndagskvällen deporterades TV-teamen. Telesurs reporter Madelein García uppgav vid framkomsten till Caracas:
– De mordhotade oss och sa att vi skulle tacka Hugo Chavez för vad som pågick (statskuppen i Honduras).
En hel journalistkår i Latinamerika och Karibien har fördömt hoten och förföljelserna mot Telesur och VTV och isolerar militärjuntan ytterligare.

Nyheter 28 mars, 2025

Journalisten Joakim Medin gripen i Turkiet

Joakim Medin. Foto: Sabri Omar.

Joakim Medin, utrikeskorrespondent på Dagens ETC, plockades in på förhör på Istanbuls flygplats vid lunch i torsdags. Sedan dess har hans kollegor inte hört något från honom.

”De plockar in mig på förhör nu”.

Så skrev journalisten Joakim Medin till sina kollegor på Dagens ETC klockan 12:02 i går. Sedan dess har det varit knäpptyst från reportern, som i går anlände till Istanbul för att bevaka massprotesterna mot landets auktoritära president Erdogan.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Rörelsen 28 mars, 2025

Är filmskapare legitima måltavlor enligt Sveriges utrikesminister?

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard. Foto: Viktoria Bank/TT.

Detta är en insändare. Skribenten ansvarar själv för alla åsikter som uttrycks.

Vill du svara på texten? Skicka en replik på högst 3 000 tecken till [email protected].

Som kollegor, filmskapare och konstnärer fördömer vi överfallet och den efterföljande kidnappningen av den Oscarsbelönade regissören av dokumentären No other land, Hamdan Ballal.

Den 24 mars 2025 överfölls Hamdan Ballal i sitt hem i den palestinska byn Susiya i området Masafer Yatta på ockuperade Västbanken. Enligt vittnesmål från Center for Jewish non violence attackerades området av dussintals bosättare, en vanligt förekommande händelse som även skildras i  dokumentärfilmen No other land.

Detta är en indikation på att alla kritiskt undersökande filmskapare är potentiella måltavlor

Regissören fick föras till sjukhus i ambulans då hans skador krävde omedelbar behandling. Trots det kritiska tillståndet greps han och fördes bort av den israeliska armén.  Han frigavs senare, men orsakerna till misshandeln och bortförandet är fortfarande oklara. Händelsen har inte kommenterats av den svenska regeringen – trots att utrikesminister Maria Malmer Stenergard samtidigt var på statsbesök i Israel, och måste ha nåtts av nyheten.

Vi finner det ytterst oroande att mycket tyder på att attackerna verkar vara en följd av det internationella erkännande som filmen har fått. Basel Adra, medregissör med palestinskt ursprung samt vittne till den grova attacken, sade att ”vi kom tillbaka från Oscarsgalan och varje dag sedan dess utförs en attack mot oss (…) kan det här vara deras hämnd på oss för att vi gjorde filmen. Det känns som ett straff.”

Detta är en indikation på att alla kritiskt undersökande filmskapare är potentiella måltavlor: som filmregissörer och konstnärliga forskare menar vi att händelsen utgör ett allvarligt prejudikat, och vi känner ett ansvar att fördöma överfallet och bortförandet.

Vi uppmanar Sveriges regering att avbryta alla ekonomiska band med Israel, särskilt de som involverar vapenhandel

Vi menar också att detta inte är en isolerad händelse, utan en del av det som ICC hävdar bör utredas som ett folkmord som begås mot den palestinska befolkningen av staten Israel. Utan att bortse från Hamas fruktansvärda attack den 7 oktober 2023 vill vi understryka att det som skett är en del av de attacker och trakasserier som pågått länge mot den palestinska befolkningen och som skildras i No other land: att den israeliska statens ockupation och expansionism är ett projekt som inte bara dödat palestinier utan journalister, läkare och hjälparbetare från hela världen. 

Vi kan inte vara tysta inför denna mardrömslika verklighet. Därför uppmanar vi nu EU att omedelbart införa sanktioner mot ockupationsmakten och Sveriges regering att avbryta alla ekonomiska band med Israel, särskilt de som involverar vapenhandel, och att regeringen i stället för hemliga besök och artiga samtal kräver ett omedelbart slut på attackerna och det urskillningslösa dödandet av oskyldiga, kvinnor och barn.

Paola Torres Nuñez del Prado, Erik Gandini, Ylva Gustavsson, Savas Boyraz, Carolina Jinde, Jörgen Bergmark, Lina Persson, Anders Bohman

Filmare och forskare vid Stockholms konstnärliga högskola.

Inrikes 28 mars, 2025

Utvisning av bröder kritiseras: ”Gangsterfasoner”

Bland verkstäder och åkerier i ett av Märstas industriområden ligger Migrationsverkets förvar. Foto: Anders Wiklund/TT.

Samma vecka som familjen Umar skulle få söka asyl på nytt utvisades Adan, 18, och Falak, 17 – utan föräldrar eller lillebror. Nu vill regeringen ytterligare förlänga tiden innan Migrationsverkets beslut kan omprövas.

– Ge mig fem minuter? Tre, okej.

Romila Khan blir avbruten av personal som informerar henne om att besökare inte får vara där hon ringer från. Hon går till ett annat rum på Danderyds sjukhus, dit hon åkt raka vägen från Arlanda flygplats.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Ledare 28 mars, 2025

Populisterna har tappat folkets stöd

En demonstrant räcker fram ett paket cigaretter till en kravallpolis under förra helgens demonstrationer i Belgrad.

Världen över växer protesterna mot 2000-talets autokrater. Kan den folkliga resningen vända utvecklingen?

15 minuter. Så länge planerade demonstranterna att stå knäpptysta på gatan i Belgrad. En minut för varje dödsoffer då taket på järnvägsstationen i landets näst största stad Novi Sad rasade in i november förra året.

Renoveringen av stationen blev klar hösten 2024. Det blev en dyr affär, som landade på nästan 720 miljoner kronor. När taket rasade in ett år senare var det få som såg det som en ”tragisk olyckshändelse”. Desto fler undrade vad pengarna egentligen gått till. Under tystnaden i folksamlingen kokade det.

Efter 13 minuter avbröts lugnet av ett högt ljud, som att ett flygplan störtade rakt mot deltagarna. Samlingen splittrades i panik. Människor föll över varandra. En deltagares pacemaker stannade.

Några dagar senare läckte bilder ut från baksidan av parlamentet. Där syns poliser med jättelika sköldar och kravallhjälmar – och bakom dem en jeep med en ljudkanon.

Det senaste årtiondet av framgångar för högerpopulister runt om i världen har beskrivits som en tredje våg av autokratisering, där en växande skara regeringar tillbringat sin tid vid makten med att sakta men säkert montera ned demokratiska institutioner.

Om någon gör så här mot människor i Serbien i dag, så kan det hända i en annan nation i morgon.

Samtidigt har man undvikit alltför diktaturdoftande åtgärder. Många länder beskrivs i stället som ”illiberala demokratier”, där spelet är riggat till förmån för maktpartiet. Ofta rättfärdigar man det genom att beskriva sig som representanter för folket.

I många fall har processen liknat metaforen om den kokta grodan. Drar du upp värmen för snabbt hoppar grodan ur kastrullen, men ökar du temperaturen sakta tycker grodan att det är skönt och märker inte att den pocheras. Sakta har det oacceptabla blivit acceptabelt.

Många av de nya ledarna tycks ha tolkat Trumps seger i USA, komplett med en heilande, antifacklig miljardär, som ett klartecken på att det är dags att vrida upp plattan till nian.

Men nu verkar flera grytor vara på väg att koka över. Bara den senaste veckan har farmödrar och fotbollsfans rest sig mot Javier Milei i Buenos Aires, medan ungrare tagit till gatorna i protest mot Viktor Orbáns förbud mot Pride och tal om att städa ut ”ohyran”. Recep Tayyip Erdoğans fängslande av motkandidaten Ekrem Imamoglu har återigen fått ut Istanbuls befolkning på torgen.

Och så var det Serbien, där uppemot 300 000 människor demonstrerade i helgen. Och ljudkanonen har inte tystat dem. Tvärtom. Nu har dubbelt så många – motsvarande en tiondel av landets befolkning – skrivit under ett upprop som kräver att FN utreder användandet av olagliga vapen mot demonstranterna i Belgrad.

I alla fyra exemplen sammanfaller protesterna med fallande stöd för högerregeringarna. Även i Sverige ligger regeringen knapert till.

Läs mer

I alla fallen är det välförtjänt. I veckan kom nämligen en tjock rapport från organisationen Liberties, som gått igenom samtliga europeiska länder. Läget är dystert – i merparten av länderna befinner sig demokratin på reträtt. Även i Sverige, som backar både vad gäller mänskliga rättigheter och i fråga om de kontrollerande och balanserande funktioner som säkrar demokratins överlevnad.

Vi vet ännu inte hur länge massprotesterna kommer hålla på, eller om de kommer att lyckas vända trenden. Men nog är det dags att vi börjar dra lärdomar av vad som pågår utomlands. Av den dystra utvecklingen, men också av det gryende motståndet.

För som Savo Manojlovic, en av initiativtagarna till uppropet mot den serbiska regeringen, sade till mig över telefon:

”Om någon gör så här mot människor i Serbien i dag, så kan det hända i en annan nation i morgon.”

Inrikes/Nyheter 27 mars, 2025

Kajsa Ekis Ekman nekas halv miljon: ”Inga vinnare”

Kajsa Ekis Ekman, tidigare chefredaktör på Arbetaren. Foto: Andrew Medichini/AP.

Den kortvariga chefredaktören på Arbetaren tillerkänns 15 000 kronor för brott mot LAS. SAC:s generalsekreterare Gabriel Kuhn är lättad – men beskriver rättsprocessen som ”ett nederlag för rörelsen”.

Den infekterade striden runt tidningen Arbetaren, där Kajsa Ekis Ekman avsattes som chefredaktör under olagliga former sommaren 2022, verkar nu närma sig sitt slut.

Ekman har yrkat att det bolag som äger Arbetaren skulle betala ett skadestånd på sammanlagt 574 456 kronor, samt ersätta hennes rättegångskostnader. Detta då hon menat att den tidigare domen inte efterlevts av tidningen, och att hon haft rätt att återfå sin anställning som chefredaktör under den kvarvarande avtalade perioden.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Rörelsen 27 mars, 2025

Bra att Sunna sliter av sårskorpan

Ett av Anders Sunnas verk, där Länsstyrelsen i Norrbotten porträtteras som nazister. Foto: Janerik Henriksson/TT.

Detta är en insändare. Skribenten ansvarar själv för alla åsikter som uttrycks.

Vill du svara på texten? Skicka en replik på högst 3 000 tecken till [email protected].

I den samiska konstnären Anders Sunnas mest omtalade verk (omskrivet i Flamman nr. 12/2025) ser man Eva Kvist, verksamhetschef i Svenska tornedalingars riksförbund, som sitter gränsle över en ren som kan vara död. Sunna säger att han ser omvårdnad vid renmärkning. Kvist anser att hans verk framställer det som att hon plågar renen.

Nu har Kvist anmält Sunna för hets mot folkgrupp, och konflikten har återigen blossat upp mellan Sveriges två nordligaste nationella minoriteter.

Anders Sunna försvarar sig med att detta inte är ett verk som ska tolkas på egen hand, utan att man måste se resten av utställningen. Men i de andra verken ser man hur Länsstyrelsen framställs som nazister, på ett sätt som i alla fall jag tycker blir nästan komiskt.

Det tycker inte Kvist och jag förstår henne. När jag själv som någon sorts tornedaling tittar på verket ser jag vad hon ser, men också hans högst förståeliga smärta och ilska.

Konst går att tolka på många sätt. Det jag kan bidra med är en förståelse för konfliktens komplexitet som sällan intresserar utomstående. Konflikterna är mellan samer och samer, samer och tornedalingar/kväner/lantalaiset (bara tornedalingar, på grund av teckenbegränsning), samer och svenska staten, tornedalingar och svenska staten, tornedalingar och andra tornedalingar samt inom och mellan familjer (hoppas att jag inte missade någon konflikt nu, och gör någon arg).

Kan man läka genom att riva upp sår, peta i dem och hänvisa till yttrandefriheten som Sunna gör?

I grunden bygger konflikterna på en strid om historieskrivningen kring den svenska statens kolonialism i norr. Så här ser den förenklade bilden ut: en gång i tiden fanns ett urfolk som heter samer, och de koloniserades på olika sätt av svenska staten. Det är inte fel, men det är ofullständigt när vi ska hitta lösningar.

För det finns en grupp finnar som levt på vissa platser, vid vissa tillfällen som brukade marken på ett visst inom det område som samerna kallar Sápmi. Det var ibland långt innan svenska staten kom dit. När staten väl hittade dit inlemmades den bofasta finsktalande befolkningen mer i statens institutioner än samerna. Det var lättare att ta kontrollen över en bofast befolkning än de som kan flytta runt.

Betyder det att denna minoritet, som på vissa platser till och med kan räknas som en ursprungsbefolkning, ska ses som kolonisatörer? Tornedalingarna utsattes också för rasbiologi, assimilering och fråntagande av traditionella näringar, däribland att ha renar. Många vet i dag att samer tvångsförflyttades, men få vet hur tornedalingar förlorade mark till svenska staten. Efter att Finland förlorades till Ryssland 1809 fick många välja vilket land man skulle bo i. Min familj hade mark som delades av gränsen, och valde Sverige.

Inget av detta är enkelt eller bekvämt. Särskilt när så många samer och tornedalingar är en del av bägge grupperna samtidigt. Det blir så när två grupper levt i symbios i hundratals, och på vissa platser i över tusen, år.

Det är här Sunna, som är både samisk och tornedaling, sätter en knytnäve i såret och rör om. Han är mer intresserad av sin egen ilska, som kommer från att hans familj förlorade sitt renmärke, och svingar mot allt och alla.

Sunna går in i en tradition där samer och tornedaligar pekar ut varandra som statens förlängda arm. Fast han pekat ut bägge sidor. I vanliga fall är det samer som tycker att tornedalingar stoppar dem från jakt, fiske och renskötsel genom Länsstyrelsen och tvärtom. Sunna svingar i sitt verk mot både Sametinget, Länsstyrelsen och inte minst mot Eva Kvist som jobbar på den pyttelilla organisationen STR-T, med två anställda som arbetar för tornedalingars intressen.

Läs mer

Kan man läka genom att riva upp sår, peta i dem och hänvisa till yttrandefriheten som Sunna gör? Kanske inte, men Sunna har visat upp konflikten för en stor publik.

Nu handlar det inte längre om honom, utan om oss och vad vi gör med verken och kunskapen. Kanske kan vi tillsammans komma längre än Sunnas svingar och Kvists kränkthet och STR-T:s anmälan om hets mot folkgrupp?

Essä 27 mars, 2025

Traumakulturen gör oss alla till offer

En välformulerad motgång kan bli biljetten till ett bokkontrakt eller ett sommarprat. Men traumatävlandet får oss inte bara att må sämre – det tar också fokus från kampen för en bättre värld.

Är du rädd för att bli traumatiserad? Då borde du sluta läsa här. Numera räcker det nämligen med att höra talas om någon annans trauma för att riskera att bli traumatiserad själv – åtminstone enligt Region Värmlands satsning Traumapodden.

Men troligen är det redan för sent. Du har kanske upplevt otrohet, uppsägning eller en sjukhusvistelse, eller så har du haft en jobbig förlossning eller blivit tagen för snatteri.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Nyheter/Utrikes 26 mars, 2025

Medieprofilen om misshandlade regissören: ”Inget ovanligt”

Hamdan Ballal släpptes från polisstationen i bosättningen Kiryat Arba på tisdagsmorgonen. Foto: Leo Correa/AP.

Samtidigt som Sveriges utrikesminister avlade statsbesök i Israel angreps den Oscarsvinnande regissören Hamdan Ballal av extremistiska bosättare. Haggai Matar, chef på den israelisk-palestinska tidningen +972, menar att Maria Malmer Stenergard borde ha besökt honom på sjukhuset.

Det var under måndagskvällen som den palestinska journalisten Hamdan Ballal, regissör till Oscarsprisade No other land, angreps av israeliska bosättare i det ockuperade området Masafer Yatta på Västbanken. 

– Det var en hård attack och deras mål var att döda, sade Ballal till nyhetsbyrån AFP under onsdagen. 

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Kultur 26 mars, 2025

En snygg käftsmäll åt matjättarna

Äta bör man, annars dör man... Elina Pahnkes sätter fingret på Tidösverige. Foto: Anders Wiklund/TT.

Ät skit – Tidösverige vill att vi ska sluta lyxa.

Jag har svårt att gå in i en matbutik utan att bli gubbsur. Min standardfrukost börjar allt mer kännas som lyxkonsumtion, när varukorgen med bröd, smör, ost och kaffe landar på nära 300 kronor. I februari upplevde vi den högsta ökningen av matpriserna på två år. En veckas matbojkott har just avslutats efter att ICA, Coop, Willys och Hemköp, kammat hem storvinsten. Samma klagosång hörs från deras företrädare: bojkotten var felriktad – samma kostnadsökningar finns även i andra länder, konsumenterna måste lära sig att jämföra priser och sluta köpa godis. Ica, vars marknadsandel ligger på runt 50 procent, lanserade till och med kampanjen ”För dig som vill bojkotta en matjätte. Välkommen till Ica.” Samtidigt tipsar DN om att man kan skaffa ett gigjobb som barnvakt, mystery shopper eller bilbud för att dryga ut kassan. Journalisten Elina Pahnkes bok Alla ska äta landar därmed som en korg godsaker från himlen på samtidsscenen. Det är de politiska krafterna bakom strypgreppet om konsumenterna som ska synas i sömmarna.

I skuggan av en politisk diskussion helt upptagen med kriminalitet, visar Pahnke upp en annan verklighet, där brödet på matutdelningen Folkets Skafferi tar slut allt snabbare, medlemslistorna till subventionerade matbutiker blir allt längre och mattanter vittnar om utsvultna barn. När jag besökte London för ett par år sedan förvånades jag över de många matbanker som fanns utspridda över staden. Nu blir de vanligare även här. Pahnke har gjort ett gediget researcharbete, som har tagit henne från föreningen Hela Malmös frukostservering, via frysrättsproducenten Findus ursprungsort i skånska Bjuv, till ett flyktingläger i Lampedusa. Hon har träffat Farideh, som hankat sig fram mellan praktikplatser i matbutiker och kaféer. Trots att hon varit uppskattad har hon fått gå. Genom Sayed, som jobbat på matkasseföretaget HelloFresh, får hon beskrivet för sig hur arbetet där är som en ond blandning mellan Paradise hotel och en förskola. Här finns också Maksym, som efter ett påhugg på en skånsk gurkodling fick en syraskada på sin fot. Pahnke ställer en till synes enkel fråga: varför har dessa människor som arbetar med att producera andras mat knappt råd att äta själva?

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr
Reportage/Utrikes 26 mars, 2025

Folkrörelsen som vill ta ned Tesla

En Tesla står parkerad utanför Vita husets södra flygel, knappt två månader efter att USA:s nygamla president Donald Trump flyttade in. Foto: Samuel Corum/Sipa USA.

Protesterna mot Donalds Trumps andra regering utspelar sig vid parkeringar och laddstationer. Flamman ger sig ut i den kaliforniska solen för att möta rörelsen som vill bromsa Elon Musks maktmani.

I solen utanför Teslas butik i San Francisco har ett hundratal personer samlats. På banderoller och skyltar syns budskap som ”skicka Elon till solen”, ”tuta för demokratin” och ”miljardärer leker – vi betalar”.

De flesta deltagarna ser ut att vara vita och i pensionsåldern, men alla åldrar finns representerade, liksom alla politiska strömningar till vänster om Republikanerna. Här syns Kamala Harris-tröjor och frihetsgudinnor, men också regnbågsflaggor, pussyhattar, palestinasjalar, anarkist-a:n och logotyper för amerikanska socialistiska partier och förbund.

Lås upp

Vill du läsa vidare? Registrera dig för vårt nyhetsbrev och lås upp Flamman.se i 24 timmar.

Redan prenumerant? Logga in här

Vill du läsa vidare? Fortsätt genom att bli prenumerant. Om du redan är det, logga in här. 👇

Prenumerera och läs direkt!

Samtliga prenumerationer ger direkt tillgång till alla artiklar på webben samt alla exklusiva poddavsnitt. Varje torsdag får du dessutom veckans nummer i din mejlkorg eller brevlåda.

Digital månadsvis (4 nr)
79 kr
Papper månadsvis (4 nr)
99 kr
Stötta fri vänstermedia! (4 nr)

Vänsterperspektiv behövs. Ge Flamman extra skjuts med en stödprenumeration!

95 kr