De senaste veckorna har flera avslöjanden gjorts om friskolor. I förra veckan presenterade också LO en rapport kring vad friskolorna egentligen kostar, vilket är första gången någon har gjort en sådan granskning sedan reformen 1992. LO reserverar sig för att deras analysmodell inte ger alla svar och att alla samband inte är hundraprocentiga.
Men den övergripande riktningen är mycket tydlig: Friskolereformen har inneburit kraftigt ökade kostnader – varje elev som går över från kommunal till fristående skola en merkostnad på 25 000 kronor för kommunen.
När riksdagen förra våren debatterade friskolepropositionen, röstade miljöpartiet och de borgerliga ned förslagen om hårdare granskning av friskolorna. Enligt v och s skulle förslagen ha betytt att fri- och kommunala skolor i praktiken skulle ges mer lika villkor.
I nästa vecka beslutar riksdagen återigen‚ denna gång kring ett betänkande från utbildningsutskottet, efter en motion från Lennart Gustavsson (v).
– Med den ordning vi har idag, där kommunerna har det övergripande ansvaret, måste kommunerna ha en vettig möjlighet att vara med och få inflytande över hur pengarna används, säger Lennart Gustavsson
Men beslutet lär bli detsamma som förra året.
– Det är ändå väl värt att hålla liv i frågan och fortsätta sätta press på miljöpartiet och centern, som ju vill värna det kommunala självstyret.
I dag har kommunerna en merkostnad på grund av skolplikten, som gör att de måste ha en överkapacitet för att kunna ta hand om elever efter exempelvis en friskolekonkurs. Bland förslagen finns att en avgift ska införas för ansökan om godkännande som friskola, att de så kallade skolpliktskostnaderna ska räknas in i beräkningarna, och att kommunernas uppföljning av friskolorna görs till en skyldighet, inte bara möjlighet.
– Vårt förslag är inte ett kommunalt veto, men kan i praktiken ligga väldigt nära. Det är ingen dramatisk eller radikal motion, det handlar bara om att stärka kommunernas rätt att hindra att deras pengar rinner iväg, säger Gustavsson.
Men miljöpartiet kommer åter att rösta nej och vill hålla fast vid tidigare modeller.
– Felet ligger inte strukturellt eller organisatoriskt. Däremot behövs det mer resurser till Skolverket och en förändring i Skollagen för att ge Skolverket bötesmöjlighet, säger Mikaela Valtersson (mp).
Miljöpartiet fokuserar på Skolverkets tillsynsarbete och möjlighet att dra tillbaka tillstånd för skolor som missköter sig. Ekonomiska styrmedel och ökat kommunalt inflytande säger man nej till; inte minst eftersom kommunen också är en konkurrent.
– Det går inte i varje liten kommun att ha den kompetens som krävs för en bra tillsyn, vilket kan skada möjligheten till likvärdighet över hela landet.
Mikaela Valtersson är också skeptisk till LO:s siffror.
– Det har kanske dragits lite för snabba slutsatser. Jag tror att det kan bli en merkostnad under ett övergångsskede.
Felet ligger till stor del i att kommunerna inte hunnit lära sig det nya systemet ordentligt än, inte i vilka ramar som satts upp centralt, menar Valtersson. Om något behöver ändras är det i så fall ersättningarna till de gymnasiala friskolorna, som är för låga, fortsätter hon och pekar på rapporter om ökad konkursrisk.
Att Skolverket ska ges mer pengar till tillsyn, är de flesta överens om. Men det lär dröja till höstens budgetförhandlingar innan frågan är aktuell.
Vad gäller kommunal uppföljning menar Mikaela Valtersson att den möjligheten redan finns idag, men att kommunerna är för dåliga på att genomföra det.