Välbefinnande i arbetet är en bortglömd fråga. Ett större fokus på lycka skulle bidra till att minska sjukskrivningarna och stödja finansieringen av den gemensamma välfärden – utöver att öka livskvaliteten. I Vänsterpartiets nya partiprogram ryms viktiga faktorer som kan bidra till att öka välbefinnande på och av arbetet. Partiet bör ta chansen att sätta välbefinnande i arbetet på den politiska dagordningen.
En av våra största utmaningar idag är ohälsa kopplat till arbete och psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Kvinnor är värst drabbade. Regeringens nya arbetsmiljöstrategi lyfter fram värdet av god hälsa, men fokus ligger på att förebygga risker. Att människor inte ska bli sjuka av arbetet är dock inte en tillräcklig ambition. I ett modernt arbetsmiljöarbete måste målet även vara att människor ska ha ett högt välbefinnande i arbetet.
Hur vi trivs på arbetet påverkar i stor utsträckning vår samlade livskvalitet. Undersökningar visar att välbefinnandet i arbetet har minskat i Sverige sedan 1970-talet. Samtidigt är potentialen för individuella, verksamhetsnära och samhällsekonomiska vinster av att förbättra välbefinnandet tydlig. Forskning visar att arbetsplatser med nöjda medarbetare är kreativa, innovativa och skapar en hög kundnytta. Ledande internationella aktörer, exempelvis OECD, och enskilda länder har redan börjat styra mot välbefinnande som mål. Men i Sverige har ännu inget hänt.
Jusek har genomfört en unik undersökning riktad till 2 000 tjänstemän, som identifierar vilka åtgärder som skulle ha störst positiv effekt på välbefinnandet. Studien visar bland annat att två av tre tjänstemän/akademiker är nöjda med sitt arbete. Tio procent är direkt missnöjda. Det framgår också att det är stora skillnader mellan olika yrkesgrupper och branscher. Undersökningen identifierar de fem viktigaste faktorerna för att öka välbefinnandet i arbetet. Det handlar bland annat om att individens kompetens måste tas tillvara, möjlighet att få utlopp för kreativitet, rättvis behandling och att få lära sig nya saker. Här vilar ett stort ansvar på parterna, men det behövs också politiska initiativ.
V har nu en möjlighet att sätta välbefinnandet i arbetet på den politiska dagordningen.
Vänsterpartiet gör i det nya partiprogrammet analysen att initiativ för att utveckla arbetslivet försvåras i tider med hög arbetslöshet, men att frågorna ändå måste drivas. Partiet beslutade på kongressen att insatser för att förbättra arbetets innehåll tas fram. Där nämns också faktorer som är centrala när det handlar om öka välbefinnandet i arbetet, såsom kompetensutveckling och arbetsgemenskap. Vänsterpartiet har nu en möjlighet att med utgångspunkt i det nya partiprogrammet sätta välbefinnandet i arbetet på den politiska dagordningen.
På kort sikt bör partiet driva på för att det nationella kunskapscentrum för arbetsmiljö som regeringen avser att inrätta får i uppdrag att fokusera på välbefinnande. En ökad kunskap och medvetenhet om välbefinnandets betydelse är avgörande för att förbättra arbetslivets villkor, och det kommande kunskapscentret kan här ha en nyckelroll.
Ett parti som gör anspråk på att driva en feministisk arbetsmarknadspolitik bör vända blicken mot välbefinnande i arbetet. Här finns åtminstone delar av lösningarna när det handlar om att förbättra arbetsmiljön, minska sjukskrivningarna och förbättra jämställdheten på arbetsmarknaden. Skälet till att lyfta de här frågorna är enkelt: ett ökat välbefinnande i arbetet gynnar enskilda verksamheter och samhällsekonomin samtidigt som livskvaliteten förbättras.