Den så kallade outsourcingen gör svenskar, finländare eller USA-arbetare arbetslösa när företagsledningarna flyttar den arbetsintensiva produktionen till Kina, Asien eller Centralamerika.
FTC har inte gjort egna undersökningar utan i första hand läst in sig på rapporter från andra så kallade frivilligorganisationer. Hanna Johansson som är författare är osäker på vilka som står bakom dessa organisationer, vilket är viktigt med tanke på att de transnationella företagen ofta själva startar dessa ”oberoende” organisarioner som tagit på sig uppgiften att sätta betyg eller dela ut ”certifikat” efter företagets egen så kallade ”uppförandekod”.
Det är fem mobilföretag som kontrollerar världsmarknaden: Nokia, Motorola, Samsung, Siemens och Ericsson. Enligt FTC-rapporten, som bygger på en test av det kommersiella investementbolaget ISIS Asset Management*, hävdas att Nokia är bäst i både miljö och socialt ansvar. Dess uppförandekod baseras på FN-organet ILO (Internationella Arbetsorganisationen) konventioner om rättigheter i arbetslivet. Men dessa förslår inte långt när arbetarna inte har den reella rätten att bilda sina egna försvarsorganisationer, fackföreningarna. Som Flammans läsare kunde läsa i tidigare reportage från Centralamerika, är det knappt tre procent av de 350 000 anställda som är fackligt organiserade i de så kallade maquilasföretagen. De får sparken om de organiserar sig.
Enligt rapporten från FTC har 44 procent av Nokias chefer som har kontakt med leverantörer fått utbildning i etiska frågor. Frågan är då vilken ”utbildning” leverantörernas chefer och ägare har?
De anställda hos Nokias underleverantörer kan vända sig till sin närmast högre chef om de har några klagomål mot behandlingen av arbetarna. De ges också möjligheten att via internet klaga till moderbolaget Nokias koncernledning. Men, som Hanna Johansson säger, det är ju ”skrattretande” eftersom arbetarna inte har tillgång till varken pengar eller internet.
De närmaste cheferna är ofta också de som är arbetarens ”slavdrivare”. På det företaget som Flamman talade med i Nicaragua utdelas slag mot de anställda när produktionen går snett. Arbetsinspektören kommenterade detta med att ”de har en annan kultur än oss”.
Nokia är giganten på världsmarknaden och har 29 procent av all försäljning av mobiltelefoner. De har verksamhet i 50 länder med 60 000 anställda och är det 59:e största företaget i världen. En liten del av de anställda finns i Finland, majoriteten arbetar i låglöneländer som till exempel Kina. Där får arbetaren 276 kronor i månaden vilket är 124 kronor under minimilönen. Därför måste arbetaren arbeta över för att kunna överleva, menar FTC:s rapport. Det är inte ovanligt att en arbetsvecka är 84 timmar.
Hanna Johansson har heller inte någon uppgift på hur många fackföreningar som finns i de 50-tal länder där Nokia har produktion via tredje led men misstänker att det är mycket få.
En annan faktor som gör att Nokia stoltserar med ILO-konventioner om rättigheter i arbetslivet men som i praktiken inte betyder ett smack, är det faktum att 20 procent av de 60 000 anställda arbetar på korttidskontrakt. De har varken rätt till socialförsäkringar eller lagstadgade minimilöner.
– De har varit svårt att spåra fabriker till företag för ofta använder sig Nokia och de andra företagen sig av samma leverantörer. Jag har tagit upp exemplen jag har fått reda på och sedan jämfört information som de olika företagen ger om sitt arbete. Vi tycker att man ska informera om hur man arbetar med frågorna så att konsumenten har en möjlighet att jämföra dem.
Uttalandet visar hur de miljoner arbetare som finns på de olika ”sammansättningsfabrikerna” kommer på undantag av den enkla orsaken att det inte finns några fackliga organisationer på de fabriker de arbetar. Det gör att organisationer som FTC ställer sina fromma förhoppningar till dem som genom sin maktställning kan diktera de flesta arbets- och lönevillkoren. Om en underleverantör skulle börja och behandla och betala sin arbetskraft enligt ILO-normer innebär det samtidigt att deras offert till Nokia eller andra mobilföretag blir högre. De transnationella företagens intresse att köpa produktion från dessa leverantörer reduceras i samma takt som kostnaderna går upp och aktieägarens vinst blir lägre.
Har du varit i kontakt med Nokias koncernfack?
– Nej det har jag inte varit och jag vet inte om det finns i Finland.
Hanna Johansson vill inte gå så långt som att säga att bara facket kan vara den trovärdiga instans dit konsumenterna kan vända sig för att med säkerhet få svar på om mobiltelefonen de köper har framställts utan att arbetarnas rättigheter har förtrampats. Hon menar att det finns också andra så kallade frivilligeorganisationer, NGO:s, som också kan uttala sig.
– Folk är rädda för att gå med i facket i Centralamerika eller Kina för det klingar annorlunda i deras öron än våra. Därför kan man kanske ta hjälp av andra organisationer som till exempel kvinnoorganisationer men att sedan samarbeta i det globala fackliga nätverket.
Visa NGO:s som betygsätter företag namnger inte företaget som bryter mot ILO-normer med argumentet att ”gör vi det så kommer vi inte in på fabriken nästa gång”.
– Man måste dra många trådar för att påverka både företag och regeringar och att facket också har en roll. Någonstans kanske det också krävs lagstiftning. Men det är svåra saker.
Skulle man inte kunna namnge mobilföretagens leverantörer?
– Vi har inte haft möjligheten att resa ut och göra efterforskningarna men det skulle man ju kunna göra efter att man spårat dem i kedjan. Då blir det en starkare press förstås.
Vad säger Nokias företagsledning?
– Inget konkret, de har sin policy och uppförandekod (sedan 1997) och kollar upp arbetsförhållandena. De har inte sagt om de kommer att fortsätta regelbundet med dessa kontroller, men de har börjat med fördjupade kontroller i Kina där Nokia har många fabriker. De har förmodligen inte haft stor press från organisationer.
MOBILBRANSCHEN:
Mobilföretagen i storleksordning: Nokia (28,9%), Motorola (16,4%), Samsung (12,5%), Siemens (8%), Sony Ericsson (5,6%) och övriga (28,6%).
Varje dag används en (1) miljard mobiltelefoner i världen.
85 procent av alla svenskar har mobiltelefon.
2,6 miljoner mobiltelefoner såldes i Sverige 2003, en siffra som förväntas öka 2004.
18 procent byter telefon efter att den gamla gått sönder. Resten byter av andra anledningar.
En mobiltelefons livslängd är enligt den danska organisationen Miljö&Sundhed cirka 18 månader.
Ur Fair Trade Centers rapport Mobiltelefoner och mänskliga rättigheter.
Not: ISIS Asset Management är ett typiskt kommersiellt företag som betygsätter andra kapitalistiska företag. Därför blir trovärdigheten i dessa företags ”certifikat” starkt ifrågasatta, menar den internationella fackliga rörelsen. Den anser att dessa uppförandekoder och andra ”normer” är en privatisering av internationella konventioner som till exempel ILO:s. www.find.co.uk/investments
/ISIS_Asset_Management/
