I förra veckan rapporterade den norska tidningen Klassekampen att Norge inte längre accepterar EU:s lista på vilka organisationer som ska betraktas som terroristiska och därmed olagliga att stödja. I stället kommer landet att följa FN:s lista som nästan uteslutande innehåller namn och instutioner kopplade till Al Qaida och den f.d. talibanregimen i Afghanistan. EU:s lista innehåller bland annat organisationer som Al Aqsa-brigaderna, Hamas och PFLP från Palestina, ETA i Baskien i Spanien, PKK/KONGRA-GEL i turkiska Kurdistan och New Peoples Army, den maoistiska gerillan i Filipinerna. Den danska tidningen Dagbladet Arbejderen kunde i förra veckan berätta att Europeiska advokatrådets sammanslutning (CCBE) protesterat mot att listan ger ökad makt för polisen gentemot medborgarnas rättigheter.
Försvårar fredsprocesser
Bakgrunden är att den norska regeringen sett listan som ett hinder, framför allt i sin roll fredsmäklare, bland annat i fredsprocessen på Sri Lanka. Om den ena parten i konflikten är terrorstämplad anser regeringen att det blir det mycket svårt att sätta sig vid förhandlingsbordet, något som bland annat biståndsminister Erik Solheim (SV) har erfarenhet av från sin tid förhandlare i just Sri Lanka.
Norges utrikesminister Jonas Gahr Støre har fått beröm för beslutet, bland annat från den svenska EU-parlamentariken Eva-Britt Svensson (v).
– Så bra! Jag önskar jag kunde säga detsamma om vår utrikesminister, kommenterar hon beslutet i Klassekampen.
– Jag tror det betyder väldigt mycket att Norge intar en sådan hållning. Dels för att öppna debatten i de andra länderna men inte desto mindre för att man kan få verklig uppmärksamhet kring vad som pågår. EU:s terrorlista gör det ju omöjligt att störta organisationer som arbetar mot förtryck, säger Eva-Britt Svensson.
I Danmark går dock utvecklingen i motsatt riktning. Föreningen Oprør med 700 medlemmar åtalas där för att på två punkter ha brutit mot den danska brottsbalken vad gäller lag 114 a, ”stöd till grupper med avsikt att begå terroristhandlingar”.
Pengar till PFLP
Oprør anklagas för att att ha betalat cirka 14.000 euro till motståndsrörelserna Farc i Colombia och PFLP i Palestina. Det andra åtalet rör ett tv-uttalande av Oprørs ordförande Patrick Mac Manus från augusti 2005 att föreningen höll på att samla in pengar till andra organisationer på listan och uppmanade andra organisationer i EU att göra likadant.
Den 12 augusti i år konfiskerades Oprørs uttalande om stöd till organisationer och de tvingades ta bort det från sin hemsida. Uttalanden skickades då vidare till andra organisationer i Danmark och Europa med en förfrågan om att lägga ut uttalanden på deras hemsidor. Det ligger nu uppe på 35 organisationers hemsidor runtom Europa, bland annat det danska vänsterpartiet Enhedslisten som sitter i folketinget.
Polisen pressar
Nu pressar Köpenhamns polis Enhedslisten att ta bort uttalandet från sin hemsida men partiet vägrar.
– Enhedslisten kommer fortsätta att kämpa till det yttersta för att avvisa alla angrepp på en så fundemental rättighet som rätten att yttra sig partiets rättspolitiska ansvariga Line Barfod.
– Enhedslisten stödjer inte Oprørs konkreta insamling, men vi stödjer föreningens rätt till att diskutera befrielsekamp till exempel. Om vi inte har möjlighet att diskutera sådana frågor så har vi inte möjlighet att hitta demokratiska lösningar på olika konflikter, säger Barfod.
I Sverige testade bland andra Ung Vänsters ordförande Ali Esbati lagstiftningen genom att betala in pengar till PFLP. Förundersökningen mot honom och de andra som gjort samma sak lades ned.