Olika rykten har spridits om vem det var som ansvarar för den påstådda kemvapenattacken i Ghouta utanför Damaskus i augusti. Den franska regeringen hävdar att det fanns bevis på minst tre attacker med kemiska stridsmedel i år som regeringsstyrkor ansvarar för. USA:s utrikesminister John Kerry hävdade att det fanns ”odiskutabla bevis” på att det var den syriska regimen som har använt den dödliga giftgasen sarin i Ghouta.
– Vi har uppmanat USA och Frankrike att komma med bevis, de har inte kunnat visa några, svarade Syriens president Bashar al-Assad på anklagelserna i en intervju med tidningen Le Figaro på måndagen. Rysslands president Vladimir Putin betecknade Kerrys påståenden som ”rent nonsens” och uppmanade USA att hellre diskutera en politisk lösning på konflikten.
Tvekar att anfalla
Som väntat kunde FN:s säkerhetsråd inte enas om att fatta ett beslut om ett ingripande i det syriska inbördeskriget. FN:s vapeninspektörer, som lämnade Syrien med prover som ska analyseras av bland annat ett svenskt laboratorium, har hittills inte presenterat någon rapport. USA:s utrikesminister John Kerry trappade dock upp krigsretoriken och menade att hans regering förbehåller sig rätten att attackera Syrien oavsett eventuella beslut i FN.
I väntan på vapeninspektörernas rapport har de flesta regeringar tvekat att ansluta sig till USA:s krav på en militär straffaktion mot Syrien. USA:s europeiska allierade, förutom Frankrike, är ovilliga att delta i ett anfall mot Syrien som saknar FN-mandat. Natoländerna kunde i förra veckan inte enas om en gemensam linje. Inte heller Arabförbundet lyckades enas. Under tiden passade Ryssland på att demonstrativt sända egna krigsfartyg till östra Medelhavet där sex amerikanska krigsfartyg redan väntar på order att anfalla Syrien.
Brittiskt nej
USA:s anfall lär dock dröja. Efter att det brittiska parlamentet överraskande sade nej till en attack utan FN-mandat, kom grus i västmakternas krigsmaskineri. Uppenbarligen tveksam inför utsikten att fatta ett impopulärt beslut, meddelade USA:s president Barack Obama i helgen att det var kongressen som ska fatta beslut om ett enväldigt amerikanskt anfall. Obama menade i ett tal att en attack mot den syriska regimen vore nödvändigt för att förstöra regimens kapacitet att återigen använda kemiska vapen. Kongressen kommer dock att behandla frågan först den 9 september.
Åtminstone en betydande minoritet kommer då att rösta emot ett anfall.
– Jag är väldigt tveksam till ännu ett amerikanskt krig mot ett land som inte angripit oss, kommenterade exempelvis demokraten Janice Hahn.
Hahn och andra politiker som uttalat sig kritiskt i media under de senaste dagarna har den allmänna opinionen med sig. Enligt en färsk opinionsundersökning stödjer bara nio procent av USA:s befolkning en attack mot Syrien, skriver Washington Post.
Också i Storbritannien och Frankrike är tydliga befolkningsmajoriteter emot ett nytt krig. I Storbritannien seglade på måndagen dessutom upp en politisk skandal: det kom fram att regeringen har gett företag lov att exportera sådana kemikalier som används i tillverkningen av giftgasen Sarin till Syrien.
