Folkrörelsen Nej till EU hade innan omröstningen gått ut och uppmanat EU-kritiska ledamöter att rösta emot förslaget. Men när det röstades igenom var det enbart Sverigedemokraterna som röstade nej.
– För EU-motståndet hade det varit väldigt bra om Vänsterpartiet markerat och röstat emot förslaget. Det hade visat att EU-motståndet bärs upp av vänstern, nu finns risk att SD får personifiera motståndet, säger Gösta Torstensson, redaktör för tidningen Kritiska EU-fakta, som ges ut av Nej till EU.
Han betonar att Nej till EU är en antirasistisk organisation och att det finns risk för att EU-motståndet ”skitas ner” om det förknippas med SD.
Gösta Torstensson påpekar även att Vänsterpartiet har inskrivet i sitt partiprogram att partiet ska verka för ett utträde ur EU och att de därför inte borde rösta för förslag som eventuellt kan försvåra ett utträde.
Även Eva-Britt Svensson, EU-parlamentariker (V), valde innan omröstningen att underteckna Nej till EU:s debattartikel.
– Det är ingen jättestor fråga för mig, men det är viktigt att visa att det finns en berättigad kritik mot EU, det är ett odemokratiskt bygge.
Hon tycker inte att det är särskilt dramatiskt att hon har en annan uppfattning än Vänsterpartiets riksdagsgrupp. Snarare tycker hon det är bra att olika åsikter får komma fram.
– Det är ingen avgörande fråga, däremot är det viktigt för mig att visa vad jag tycker.
Är det inte en stor fråga att ändra i grundlagen?
– Jo, men det här förändrar ju inget i sak nu.
Viktig symbolfråga
Både Gösta Torstensson och Eva-Britt Svensson är överens om att det inte innebär någon radikal förändring att skriva in i grundlagen att Sverige är ett EU-land. Om Sverige vid något tillfälle skulle börja förhandla om ett utträde skulle det förmodligen finnas gott om tid till att ändra grundlagen en gång till.
– Samtidigt har jag inte hittat några hållbara argument från Vänsterpartiets sida till varför man röstade för förändringen, säger Gösta Torstensson.
Jonas Sjöstedt, tidigare EU-parlamentariker och numera riksdagledmot (V), menar att grundlagsändringen snarare är en uppdatering.
– Vad man än tycker om det så är det en korrekt verklighetsbeskrivning att vi är med i EU. Det är viktigt att grundlagen beskriver de faktiska förhållandena.
Han påpekar även att det fanns flera andra ändringar som var bra i förslaget. Ett stärkt skydd för minoriteter, en könsneutral beskrivning av riksdagsledamöter och hårdare skrivningar kring hur många ledamöter som måste närvara när riksdagen beslutar om att lämna över mer makt åt EU, är saker han nämner på plussidan.
SD inga EU-kritiker
Hade det kunnat finnas en poäng att rösta mot förslaget för att inte SD ska framstå som det enda EU-kritiska riksdagspartiet?
– SD försöker ju framställa sig som EU-motståndare, men det är ingen seriös EU-kritik baserat på faktiska argument. I EU-nämnden är SD närmast ett stödparti till den borgerliga regeringen som för över mer makt åt EU.
Inte heller Gösta Torstensson har mcket till övers för Sverigedemokraternas EU-kritik.
– Deras argument till att rösta emot förslaget var skrivningarna om ett mångkulturellt samhälle. Men på många andra sätt, när det gäller till exempel handel är de snarare EU-vänliga.
