Den första september är det dags för ännu ett steg längs med Arbetslinjen. Kraven ökar ytterligare på de arbetslösa.
Med de nya reglerna finns fler möjliga fel som en arbetslös kan begå. Antalet underrättelser – alltså där Arbetsförmedlingen meddelar a-kassan om sådana fel – kan tiodubblas, enligt regeringen. Såväl Arbetsförmedlingen (AF) som a-kassorna får ökade statsbidrag för fler kontroller respektive ökat administrativt arbete.
För den arbetslöse väntar då återbetalningskrav, indragen ersättning på kortare eller längre tid och även, enligt bidragsbrottslagen, risk för fängelse.
Skärpningen – liksom de tidigare – är inte svaret på något verkligt problem. Det totala fusket inom socialförsäkringarna ligger fortfarande på promillenivå.
I en annan del av Arbetsförmedlingens verksamhet hittar vi jobbcoacher, Fas 3 och subventionerade anställningar. Miljardkostnaderna för dessa är sedan flera år större än a-kasseersättningarnas. Här finns desto mer empiriskt underlag om tveksamheter och fusk hos de berörda företagen.
Förra veckan avslöjades att AF, under 2012 inte genomfört en enda kvalitetsinspektion hos anlitade jobbcoachföretag. Inte en enda. Och dessutom ljugit om det i sina verksamhetsberättelser.
Regeringen har även här ändrat reglerna – men åt andra hållet. Det går inte att kräva tillbaka utbetalda pengar om inte myndigheten kan bevisa att företaget uppsåtligen angett felaktiga uppgifter. Jag upprepar: kunna bevisa uppsåt. Vilket förstås inte låter sig göras. Det mesta som kan hända är att samarbetet avbryts; den framtida pengakranen stängs av.
Så vad gör regeringen? Jo, tillsätter utredning för att utröna om, betonar om, det kan förekomma fusk inom de arbetsmarknadspolitiska programmen, och i så fall vad som ska göras åt det.
I praktiken fritt fram att fortsätta dribbla i minst ett och ett halvt år till. Snabbare än så lär utredningen och efterföljande lagändringar inte genomföras.
Vi har också sett hur Rot-avdragen snedvrider byggkonkurrensen. Hur företagare räknar allt som inte är ren materialkostnad till avdragspotten – inte bara den faktiska arbetskostnaden. Reglerna räcker inte för att Skatteverket ska stävja det – vilket verket för länge sedan påpekat för regeringen.
Det har avslöjats hur internatskolor såsom Lundsberg har tillskansat sig pengar genom att, i strid med reglerna, dubbelfakturera både kommun och stat för en och samma elev. Skolverket kunde konstatera att man inte… trumvirvel… har rätt att kräva tillbaka de felaktigt utbetalda pengarna.
Inte heller kan företagen begå några fel vid arbetskraftsimport från tredje land. Att ta betalt för det så kallade arbetserbjudandet är fullt tillåtet, om man är företagare. Liksom att blåljuga om lönenivåer och villkor – papprena till Migrationsverket är inte bindande, varken gentemot facket, den enskilde eller myndigheten.
Skulle Annie Lööfs så kallade regelförenklingsarbete nå sitt nästa mål, slipper företagarna framöver även de månadsvisa redovisningarna av arbetsgivaravgifter. Vilket kraftigt försvårar kampen mot svartjobb.
Fuskande företagare kan alltså sova gott. Bevisbördan är hög och riskerna är små.
Men nåde den lönearbetande, arbetslöse, sjuke eller föräldraledige som tagit emot några kronor för mycket. Här är lagstiftningen helt på myndighetens sida, liksom de faktiska kontrollresurserna.
Någon kanske vill kalla det misstag, eller hyckleri. Men då är man blind för det nakna klassinnehållet.
