TEGUCIGALPA Sex av de tio största städerna kontrolleras idag av den rasistiska och fascistiska oligarkin, skriver den bolivianska nyhetsbyrån Econoticias. ”Där respekterar ingen Evo Morales. Där är ’indianvänstern’ omringad och förföljd”.
Separera den rika delen
Den 31 oktober 2003, bara tolv dagar efter att Bolivias folk störtat den förhatlige presidenten Sanchez de Losada, intervjuade jag den man som idag går i spetsen för oligarkins parallellmakt i Bolivia, Ruben Costas, prefekt i Santa Cruzregionen. Länge hade anklagelser haglat om att han och ”Civilkommittén” arbetade för att separera Santa Cruz från övriga Bolivia – anklagelser som han avfärdade i min intervju. Men idag är språkbruket ett annat.
Santa Cruz och ”Civilkommittén” är idag centrum respektive spjutspets i kampen för att störta vänsterregeringen i La Paz. När regeringen fick egen majoritet i valet den 3 december 2005 var ett av de första besluten från president Evo Morales att utlysa val till en församling som skulle utarbeta en ny författning. Denna ska inkludera Bolivias ursprungsmajoritet, folkgrupper som historiskt har varit helt uteslutna från den politiska demokratin och dess institutioner. Dessa riktlinjer väckte både fasa och raseri i den politiska och ekonomiska elit som, allierad med USA-ambassaden, alltid hade styrt landet sedan befrielsen från den spanska kolonialmakten.
I över 18 månader har denna församling försökt att utarbeta ett grundlagsförslag, men fått sitt arbete fysiskt saboterat av de fascistiska stormtrupper som de olika civilkommittéerna har skapat för att behålla status quo i Bolivia.
Den grundlagstiftande församlingen tvingades att avsluta sitt arbete under beskydd av de revolutionära gruvarbetarna i Oruro.
Där godkändes det slutliga förslaget till ny författning av ledamöterna med undantag för högern, som bojkottade den sista sessionen. Förslaget ska nu underställas folket i en folkomröstning inom 6-8 månader.
Egen författning
Det är mot detta grundlagsförslag som nu Ruben Costas och tre andra perfekter har gjort uppror och den 12 december, inför ett massmöte i Santa Cruz, antog en egen författning för ”autonomi”.
– Detta är en resning av de mest bakåtsträvande konservativa landägarna och tyrannerna, mot demokratin, den nationella sammanhållningen och mot Agrarrevolutionen, sa Alejandro Almaraz, vice jordbruksminister.
Nya maktbefogenheter
Den centrala punkten i separatisternas ”författning” är Artikel 6. Den handlar om innehållet och de nya maktbefogenheterna för denna parallellmakt:
• Lagstiftande befogenheter för det egna parlamentet.
• Självstyrande offentliga institutioner, bland dem polis som INTE ska vara avhängig centralmakten i La Paz.
• En regional makt som kontrollerar och övervakar valen.
• Kontroll och administration av land, jordbruk och boskapsskötsel, skog- och naturskyddsområden, biodiversitet, gas, olja, regionala skatter, finanser, utbildning, marktransporter med mera.
I dessa fyra punkter återfinns utmaningen och krigsförklaringen mot Evo Morales’ regering; ett underkännande av statens kontroll över landets naturresurser och finanser och en nationell kontroll i valen.
Vad som blir kvar i La Paz är ett administrativt kontor, som snabbt kommer att förlora existensberättigande om inte dessa separatistiska krafter stoppas, menar de som försvarar Bolivia som statsbildning.
Oligarkin upprättar en parallellmakt i Bolivia
Bolivia är i praktiken i dag uppdelat i två delar; högplatån med La Paz och regeringscentrum och södra och östra Bolivia – med den rika Santa Cruzregionen och oligarkin.