Ytterligare en våg av ombildningar står för dörren i Stockholms-området. Samtidigt växer motståndet runt om i landet mot förslag om marknadshyror och hårdnande villkor på bostadsmarknaden.
En sen februarikväll har knappt femtio personer samlats till möte på Konsthall C i Stockholmsförorten Hökarängen.
Mötet organiseras av ”Hökis mot ombildningar”, en av de många lokala aktionsgrupper som skjutit upp som svampar ur marken de senaste veckorna. Detta efter att besked kommit från Stockholms stads ledning om att det återigen kommer att öppnats upp för att ombilda av hyresrätter inom allmännyttan där denna ”har en dominerande ställning” inom bostadsbeståndet.
– Många tror att allmännyttan fortfarande är en dominerande del av lägenheterna, säger Jonas Lundborg, kommunikatör på Hyresgästföreningen region Stockholm när han inleder mötet.
– I själva verket är dess andel av bostadsbeståndet i Stockholm historiskt låg, strax under 17 procent. Samtidigt har bostadsmarknaden fullkomligt havererat och politikerna smiter undan sitt bostadsförsörjningsansvar. Det är beklämmande, fortsätter han.
Sedan millenieskiftet har 180 000 hyresrätter ombildats till bostadsrätter i Sverige. Av dem har mer än två tredjedelar legat i Stockholms län, och det totala antalet hyresrätter i regionen har under samma tid minskat med mer än 80 000 totalt sett.
För ungefär två veckor sedan förklarade den nya blågröna majoriteten i Stockholms stadshus att de går vidare med sina tidigare planer på att tillåta ombildningar i kommunen. Enligt stadsbyggnadsborgarrådet Joakim Larsson (M) är beslutet ”positivt för stadens ytterstadsområden” eftersom de ”därmed kan få ett mer varierat utbud av boendeformer”. Det är inget som Clara Lindblom, Vänsterpartiet, oppositionsborgarråd med ansvar för bostadsfrågor, ger mycket för.
Möten som det i Hökarängen har i veckan hållits runt om i de förorter som riskerar att drabbas av ombildningar: Skärholmen, Rinkeby, Bagarmossen, Västertorp, Rinkeby med flera.
Sedan millenieskiftet har 180 000 hyresrätter ombildats till bostadsrätter i Sverige. Av dem har mer än två tredjedelar legat i Stockholms län, och det totala antalet hyresrätter i regionen har under samma tid minskat med mer än 80 000 totalt sett. Under åren då de rödgröna styrde stoppades ombildningarna tillfälligt, men nu börjar alltså processen om. Jonas Lundborg menar att det som verkligen behövs för att lösa bostadsproblemen är fler, inte färre hyresrätter.
– Antalet personer i bostadskön är uppe på historiskt höga siffror med 643 795 sökande, säger han till Flamman.
– Bostadspolitiken har fullkomligt havererat och politikerna smiter undan sitt bostadsförsörjningsansvar. Det är beklämmande.
Även om just ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter alltså till stor del är ett stockholmsfenomen så har konflikter kring bostadsfrågor blossat upp runt om i landet under de senaste månaderna. I regeringens januariöverenskommelse finns inskrivet att marknadshyror ska införas i nyproduktion, vilket lett till häftig kritik från hyresgäströrelsen. Dessutom har klimatet mellan fastighetsägare och lokala hyresgästföreningar hårdnat på flera platser runt om i landet.
I Hyresgästföreningen Region Västra Sverige, som organiserar 77 000 hyresgäster i Göteborg och Bohuslän, träffades i förra veckan företrädare för de 200 lokalföreningarna. Vid mötet antog man ett skarpt formulerat uttalande där man varnade för ”en politik för ombildningar och utförsäljning av allmännyttan breder ut sig, där hyresgäster skuldsätts eller stora internationella riskkapitalbolag ser möjlighet till snabba vinster på bekostnad av hyresgästernas hälsa, välmående och ekonomi”.
Just Göteborg har de senaste åren präglats av upprepade konflikter mellan Hyresgästföreningen och fastighetsägarna, inte minst AB Framtiden, den koncern som sedan två år tillbaka samlar alla stadens allmännyttiga bolag.
– Vi upplever att förhandlingarna är helt annorlunda än tidigare, säger Kristofer Lundberg, ordförande i Hyresgästföreningen Region västra Sverige till Flamman.
– Framtiden-koncernen har en betydligt hårdare ton, det är uppenbart att de krokat arm med de privata och samkör sina förhandlingar. I den senaste förhandlingen uppfattade vi att de aldrig ville nå något avtal. De gick in aggressivt från start och lämnade förhandlingen, så att vi tvingades gå till Hyresmarknadsnämnden, fortsätter han.
Framtiden-koncernen har en betydligt hårdare ton, det är uppenbart att de krokat arm med de privata och samkör sina förhandlingar. I den senaste förhandlingen uppfattade vi att de aldrig ville nå något avtal.
Utöver de strandade förhandlingarna kring hyrorna finns också en pågående konflikt mellan Framtiden och Hyresgästföreningen rörande de så kallade boendeinflytandeavtalen. Det handlar alltså om de avtal som reglerar hyresgästernas rätt till inflytande över sin boendesituation, men också Hyresgästföreningens lokaler och resurser till verksamhet.
Enligt AB Framtiden är målsättningen med förhandlingarna att ”uppdatera” de rådande avtalen, eftersom de i flera fall inte reviderats sedan 1990-talet.
– Vår målsättning är att ta fram nya avtal, och det är ett arbete som vi gör i samarbete med Hyresgästföreningen. Vi ser inga konflikter i den processen, utan det är en diskussion som vi för inom en speciellt arbetsgrupp som vi satt ihop tillsammans med Hyresgästföreningen, säger Eva Paulson, hyresmarknadsansvarig på Framtiden.
Kristofer Lundberg ger en annan bild av situationen, inte när det kommer till hur själva processen ser ut:
– Framtiden-koncernen har anställt två konsulter som sköter frågan, och behandlar Hyresgästföreningen som en passiv mottagare snarare än förhandlingspart, säger han till Flamman.
– Vi är helt för att se över de här avtalen för att förbättra dem, men då måste vi kunna vara med i processen. Det finns många frågor som vi skulle vilja förhandla om, till exempel att våra lokala förtroendevalda upplever att de inte blir tagna på allvar av motparten, och saknar inflytande över avgörande frågor, fortsätter Kristofer Lundberg.
Parallellt med de problem som uppstår lokalt och för de individuella hyresgästerna så finns det också de som menar att oron på bostadsmarknaden och de återstartade ombildningarna innebär ett hot mot hela landets finansiella stabilitet. De senaste åren har flera reformer, bland annat lånetak och amorteringskrav, införts för att försöka bromsa hushållens skuldsättning. Trots det ligger den kvar på historiskt höga nivåer. Jonas Lundborg menar att det i det läget är märkligt att driva på för att fler personer ska köpa sina bostäder.
– Totalt uppgår hushållens belåning till vansinniga 4 000 miljarder kronor, och mer än 80 procent är bolån. När Finansinspektionen, Internationella valutafonden och OECD varnar för konsekvenserna av det enorma skuldberget kan det knappast vara någon bra idé att sätta än fler människor i skuld, säger han till Flamman.
På Konsthall C i Hökarängen är oron inför framtiden påtaglig. Vad kommer ombildningarna att leda till för de som inte kan eller vill köpa sin lägenhet? Var ska de som inte har råd med varken marknadshyror eller bostadsrätter ta vägen? Vem ska se till att det överhuvudtaget finns någonstans att bo för de tiotusentals personer som flyttar till Stockholm varje år?
Varken fastighetsägarna eller de styrande politikerna verkar intresserade av att svara på de frågorna.