Stig Henriksson, kommunalråd i Fagersta är en av dem som står som kontaktpersoner på pressmeddelandet. Henriksson medger att uppropet är vagt, vilket är ett resultat av att det skrivits av många. Han poängterar att han inte kan tala i uppropets namn, men vill gärna förklara vad som ligger bakom.
– Det finns en oroande utveckling som vi ställer oss emot. Den dominerande linjen på den senaste kongressen i Västerås var överbudspolitik och en inställning som saknade realism. Jag är fortfarande chockad. Där fanns folk som verkade leva i 1950-talet.
Henriksson vill inte peka ut enskilda personer eller någon speciell del av partiet som står för den inställningen. Han menar dock att partiets kongresser kommer att få som konsekvens att partiet blir smalare och tappar kontakten med verkligheten. Vad står då Väg val vänster för som alternativ? Stig Henriksson menar att mycket är ändrat i och med kapitalets globalisering och att det behövs en ny strategi istället för den i partiets makt och ägande-dokument.
– När vi diskuterar makt och ägande kan vi inte göra det ur nationellt perspektiv. Sverige är med i EU och relevansen i utträdet minskar för varje år. Lika lite som Dalarna kan driva utträde ur Sverige, kan man egentligen driva att vi skall gå ur EU.
En konkret skillnad är alltså inställningen till EU och de långsiktiga strategifrågorna, enligt Henriksson. Undertecknarna för Väg val vänster skriver att man vill ha ”ett alliansparti” och att det idag finns risk för att Vänsterpartiet istället blir ”ett smalt nykommunistiskt parti”. En majoritet av partiets medlemmar står dock för en helt annan inriktning.
Är det alltså en minoritet som styr Vänsterpartiet?
– De som är aktiva på kongresser hittills är människor som bryr sig mer om skrivningar i program och att få in personer på framträdande poster, snarare än den praktiska politiken ute i kommunerna. Vi som är aktiva ute i kommunerna har hittills inte brytt oss lika mycket.
– Det finns ett förakt mot parlamentariskt arbete, vilket är konstigt. Vänsterpartiet är ju ett parti och det parlamentariska arbetet är viktigt. Samtidigt finns en romantisering av utomparlamentarisk kamp. Det konstiga är att de som är aktiva utanför parlamentet oftast är parlamentariker.
Var finns detta förakt mot parlamentariker?
– Det finns lite överallt. Men speciellt kanske i ungdomsförbundet.
Stig Henriksson menar att det inte finns några block inom vänsterpartiet, men olika strömmningar. Väg val vänster är ingen fraktion inom partiet, säger han, det är ett försök att få igång en diskussion inom partiet.
– Uppropet har gjort sitt: många av de mest aktiva inom partiet har skrivt under det och förhoppningsvis sätter det igång en diskussion.
