Oppositionsledaren Aung San Suu Kyi och NLD hindrades redan år 1990 från att ta över regeringsmakten efter en stor valseger, men kan nu förbereda sig för ett försiktigt systemskifte.
Burmas väg mot ett parlamentariskt flerpartisystem har varit synnerligen komplicerad. Mellan 1962 och 1988 styrdes landet av militären och ett enpartisystem rådde. Efter ett folkligt uppror upplöstes det statsbärande partiet BSPP och en militärjunta tog makten direkt, samtidigt bildades också det socialliberala oppositionspartiet NLD. När NLD år 1990 vann de första fria valen i landet på flera decennier vägrade dock militärjuntan erkänna NLD:s valseger. NLD:s partiledning, med generalsekreteraren Aung San Suu Kyi i spetsen satt i princip ända till år 2010 fängslad eller i husarrest.
Övergångsperiod
År 2003 inledde dock militärregimen, något oväntat, en demokratiseringsprocess. År 2008 antogs en ny författning – som säkrade militären betydande politiskt inflytande – och år 2010 hölls de första fria parlamentsvalen sedan 1990. I valet år 2010 deltog dock inte NLD.
Men år 2011 gjordes en uppgörelse mellan landets militärkontrollerade nya civilregering och Suu Kyi. Suu Kyi själv återfick sin frihet och har sedan 2012 uppträtt som en ambassadör för den nya författningen som hon tidigare hade betecknat som odemokratisk. NLD har sedan dess deltagit i det parlamentariska systemet och tonat ner kritiken mot militärstyret.
Söndagens val kan komma att inleda ett nytt skede i den burmesiska reformprocessen. De första resultaten tyder på att det regerande partiet USDP förlorar makten. NLD ser ut att ha tagit över 90 procent av mandaten i centrala Burma, och beräknas få totalt över 70 procent av mandaten i det nationella parlamentet.
Erkänner valsegern
Representanter för regeringen och USDP accepterade detta redan på valdagen.
– Vi har förlorat och kommer att acceptera valresultatet, meddelade USDP:s ordförande Htay Oo på söndagen.
Militären kommer dock inte att förlora sitt inflytande helt. Enligt 2008 års författning är nämligen 25 procent av platserna i samtliga parlamentariska församlingar öronmärkta åt militärens representanter. Det gör författningsändringar i princip omöjliga.
En bieffekt är att Aung San Suu Kyi själv inte kan bli landets nästa president, som ska utses av parlamentets båda kammare i mars 2016. Detta eftersom hon har nära släktingar med utländska medborgarskap.
Trots att militärledningen meddelade på måndagen ”att det inte fanns några skäl att inte acceptera valresultatet” uppmanade Suu Kyi sina anhängare till lugn.
– Jag vill passa på att påminna er att det är viktigt att inte provocera de kandidater som inte vann sina valkretsar, sa hon i ett tal på måndagen i staden Yangon.
Även i ett NLD-styrt Burma kommer landets talrika etniska minoriteter att förbli marginaliserade. I ett antal av delstatsparlamenten, som också utsågs på söndagen, har olika etniska partier visserligen tagit en del mandat. Dessa partier saknar dock inflytande på nationell nivå. Vissa etniska grupper uteslöts helt från att delta i valet. Hundratusentals människor som hör till den muslimska minoriteten rohingyas tilläts sålunda inte rösta alls i valet.