Man behöver inte vara särskilt konspiratoriskt lagd och fantasifull för att inse att det bakom varje dramatisk händelse i dagens värld oftast döljer sig hela kedjor av orsak och verkan. Sålunda gav 11-septemberdådet 2001 USA-imperialismen en utmärkt anledning att kavla ut sin polismakt över världen och effektivt försöka tysta alla kritiker och oliktänkande i USA och globalt. Dådet gav USA anledning bluffa och ljuga för hela världen om Iraks massförstörelsevapen och att instifta Patriot Act för att underbygga invasionen av Irak.
Eller ta till exempel kriget i Tjetjenien och de fruktansvärda terrordåd som följer i dess spår, nu senast manifesterat i gisslandramat i Beslan. Detta hemska dåd får i sammanhanget inte skymma det faktum, att Tjetjenien har rätt till nationellt självbestämmande och även rätt att avskilja sig som en egen nation, om detta är det tjetjenska folkets vilja. Den ryska staten har, menar vi, absolut ingen rätt att försöka tvinga tjetjenerna att stanna kvar i Ryska Federationen.
Men är därmed allting sagt i frågan? Nej, knappast. Världshistorien säger oss att ett folks frihetssträvan mer än en gång utnyttjats av främmande krafter för egna syften. Vi tror oss till exempel kunna hävda att Ryssland i praktiken och trots allt är en förtryckt nation i den meningen, att landet i stor utsträckning fungerar som en råvarukälla och bakgård åt de imperialistiska länderna med USA i spetsen.
Stora makter – som Ryssland – kan faktiskt samtidigt vara både nedtryckta och slå sig fram mot mindre starka makter. Det visar oss andra exempel – som Kina-Tibet eller Indien-Kashmir – för att nu nämna ett par. Men det ändrar på intet sätt deras devota lakejstatus och beroendeställning.
Dagens Ryssland är en sönderfallsprodukt av gårdagens Sovjet. Det tidigare systemet uppstod ur en arbetarrevolution och totalförstördes av en byråkrati som hade gjort sig oåtkomlig och maktfullkomlig i hägnet av sovjeterna. Efter sammanbrottet återstår nu bara en enda följdverkan av arbetarrevolutionen: Ryssland är inte längre någon jämbördig partner med andra upphöjda imperialistmakter, som det var innan revolutionerna 1917, utan en stormakt stadd i sönderfall, upplösning och atomisering.
Men vad skulle då USA ha för intressen i regionen? Jo, naturligtvis oljan och naturgasen – de två helt avgörande energikällorna i dagens värld, källor som dessutom globalt sett sinar mycket snabbt och inom kort kommer att ta slut. USA, som är världens starkaste ekonomi, helt oljeberoende och därtill världens starkaste militärmakt, sätter in alla medel för att skaffa sig kontroll över jordens oljeresurser. Inte minst kriget i Irak visar hur denna kontroll utövas i praktiken.
Den så kallade Wolfowitzplanen för ”Pax americana” siktar nu in sig på andra oljerika regioner som döljs under terrorist- eller skurkstatsstämpeln, sådana som Sudan, Iran och de annars ganska ointressanta staterna kring Kaspiska havet. USA är utan tvekan inne på att skaffa sig kontroll över oljeresurserna även i delar av före detta Sovjet, exempelvis Kaukasus. Därför ligger det i USA:s intresse att Ryssland och de stater som bildades i samband med Sovjets sönderfall hålls i ett permanent spänningstillstånd. Som konfliktoffer är de nämligen lättare att hantera.
Bakom Tjetjenienkonflikten och terrordåden finns med största sannolikhet även amerikanska intressen som i detta nu sammanfaller med de ryska vasallernas under den gemensamma parollen ”Krig mot terrorismen”. Det är därför ryska myndigheter med blåslampa jagar ”grävande journalister” (inhemska och utländska) som vågar ställa obehagliga frågor om vad som egentligen hände före och under det fruktansvärda gisslandramat i den nordossetiska staden Beslan.
I perspektivet att skaffa total kontroll över ”det svarta guldet” gäller det för USA att hålla liv i och smidigt kunna förflytta terroristnätverken – inräknat Usama bin Ladin själv – så att folkens lidande, fruktan och vrede kan kanaliseras så att säga åt rätt håll. Var det inte självaste Napoleon Bonaparte som den gången det begav sig uppfann krigslisten ”se till att motståndaren håller oss i rörelse”?
