TEGUCIGALPA Nicaraguas näste president heter med all sannolikhet, vid denna tidnings pressläggning, Daniel Ortega, före detta gerillakommendant för den Sandinistiska befrielserörelsen FSLN. Ortega fick redan i första valomgången drygt 38,59 procent av rösterna mot högerns Eduardo Montealegre, som leder ALN, en av de liberala allianserna som fick 30,94 procent. På tredje plats kom det traditionella liberala (PLC) partiets kandidat José Rizo som fick 22,93 procent. En utrbrytargrupp ur sandinistpartiet, Rörelsen för en förnyelse av sandinismen, MRS som leds av Edmundo Jarquín, fick 7,5 procent. Dessa resultat är fortfarande bara preliminära och baseras på 61,8 procent av alla avlagda röster.
Den nicaraguanska valkommissionens ordförande Roberto Rivas var rejält sarkastisk, i en kommentar i CNN på måndagen, när han uppgav att USA inte anser att valet har gått till på ett hederligt sätt. Montealegre, som är just USA:s man, en förespråkare för en totalt avreglerad nyliberal ekonomi, hävdade att han och hans rörelse har uppgifter som skulle tyda på att det kommer att bli en andra valomgång.
Även de sandinistiska utbrytarna i MRS, som tagit emot pengar från USA för att ”arrangera konferenser i demokrati”, var ännu mer kategoriska i sitt avståndstagande från valresultatet.
Men redan i den första snabba sammanräkningen utförd av institu som Ética y Transparencia, (EyT), Etik och hederlighet, hade Daniel Ortega som segrare med drygt 38 procent av rösterna. I de senaste två presidentvalen hade EyT en differens på mindre än en (1) procent med det officiella slutgiltiga resultatet.
Få val i Latinamerika det senaste året har rönt så stor uppmärksamhet som valet i Nicaragua, med sina fem miljoner invånare. Över 1 200 internationella valobservatörer bevakade de 11 274 valurnorna, där så många som 86 procent av valmanskåren utnyttjade sin rösträtt. Alla rapporter från observatörerna, massmedia och mynmdigheter, talar om ett massivt deltagande med sällsynt få incidenter som störde den allmänna ordningen.
”Demokratisk seger”
Claudio Fava, chef för EU:s valobeservatörskommission och citerad i dagstidningen El Nuevo Diario, karateriserade valet som ”en stor demokratisk seger för det nicaraguanska folket”.
– Valet genomfördes under ett fullständigt normalt tillstånd, tillade Fava, inga som helst våldsamheter eller påtryckningar.
EU-delegaten underströk också att vallokalerna hade en hundraprocentig övervakning av de tre främsta konkurrerande partierna i valet, vilket ger resultatet en stor trovärdighet.
– Siffrorna talar mycket för sig själva. Det finns en närvaro av nationella och internationella valobservatörer vid varje valurna, uppgav Fava.
Inga invändningar
Perus förre president Alejandro Toledo var en av 60 personer som representerade Carter-Centret. Han hade heller inte några erinranden mot valet, med undantag för ”normaliteter” som att ett antal vallokaler hade öppnat en halvtimma försent.
Panamas förre president Nicolás Ardito Barletta, slog fast att det måste vara Calkommssionen (CSE) som först måste offentliggöras innan de poltiska partierna och presidentkandidaterna gör kategoriska uttalanden om valresultatet.
Den förre USA-presidenten Jimmy Carter å sin sida sammanträffade med de fem huvudkandidaterna där Rizo uppgav att han respekterade valutgången, oavsett resultatet.
Utmanade USA
Nicaragua är Latinamerikas och Karibiens näst fattigaste land. När Sandinistgerillan tågade in i huvudstaden Managua den 19 juli 1979 och inledde de sociala och ekonomiska reformerna utmanade man samtidigt USA, som hade hållt Somozadiktaturen under armarna sedan USA:s marintrupper invaderade Nicaragua på 1930-talet. Sandinisterna inledde en löftesrik social och ekonomisk utveckling där analfabetismen sjönk från 50 till 13 procent, en genomgripande jordreform genomfördes och en progressiv utrikespolitik baserad på förbindelser med världen inleddes.
Men USA tränade, finansierade och byggde upp de kontrarevolutionära styrkor som under tio års tid förrödde Nicaragua mänskligt och ekonomiskt. De krafter som representerade kriget och den störtade diktaturen var till stora delar de som i söndags förlorade mot Sandinisterna.
Daniel Ortega gick till val på löften att bekämpa den råa och hänsynslösa kapitalismen, inleda intima förbindelser med Venezuela samt starta både en ny alfabetiserings- och hälsovårdskampanj och dessutom importera venezuelansk olja för att råda bot på den katastrofala energisituationen i landet.
