Runt om i Malmö kommer det att dyka upp övervakningskameror som ska bevaka stadens invånare.
Redan idag sitter fyra kameror monterade över Möllevångstorget i centrala Malmö, och flera skolgårdar kontrolleras kvällstid på samma sätt. Det är socialdemokraterna som – i linje med sin handlingsplan ”Välfärd för alla” – driver processen för ökad övervakning, med argumentet att stävja dagens kriminalitet.
– Med en kameraövervakning av stråket kommer vi att kunna öka tryggheten i Malmö och se till att människor kan känna sig säkrare när de rör sig längs den aktuella sträckan, säger kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu (s), på Malmö stads hemsida.
Jagar symptom
Och han får medhåll från alla övriga partier, förutom vänsterpartiet.
Juha Jurvanen, representant för Vänsterpartiet i kommunstyrelsen, väljer att kalla beslutet om kameraövervakning för en odemokratisk quick-fix-lösning.
– De jagar symptomen i stället för det bakomliggande problemet. Att inte känna delaktighet i samhället skapar en grogrund för kriminalitet. Genom att sätta upp kameror, döljer man de strukturella problemen bakom en enskild individ, säger Jurvanen.
Det var i januari i år som kommunstyrelsen i Malmö fattade beslutet att staden ska övervakas med kameror.
Kostnaden för insatsen beräknas i dagsläget landa på 6,5 miljoner kronor plus driftskostnader på 400 000 kronor om året de första åren. Kommunstyrelsens ordförande Ilmar Reepalu (s) var den som initierat frågan om övervakningen, och vänsterpartiet var det enda partiet som reserverade sig mot förslaget. ”Man skulle kunna tro att Orwells bok om ett totalitärt samhälle upphöjts till handlingsplan för Malmö kommunstyrelse”, stod det i reservationen.
Kontrollera människor
Nu, några månader senare, söker Malmö stad tillstånd för kameraövervakning av det cirka tre kilometer långa stråket som sträcker sig från Skeppsbron, via Stortorget, över Södergatan, Gustav Adolfs torg, Södra Förstadsgatan till Triangeln och vidare till Möllevångstorget.
Processen går trögt, och enligt Skånska dagbladet är ansökan försenad. Tekniska nämnden har gett gatukontoret i uppdrag att söka tillstånd hos länsstyrelsen för övervakningen. Längre än så har man inte kommit.
– Vi saknar till exempel en pusselbit och det är brottsstatistik på stråket från polisen, säger Håkan Nilsson, säkerhetssamordnare på Malmö kommun, till Skånska dagbladet.
Unga män utmålas som hot
Susanna Lundberg – medlem i den nybildade organisationen Malmöbor mot övervakning – menar att beslutet i grund och botten handlar om att hitta ett sätt att kontrollera människor.
– Unga män med utländsk bakgrund skuldbeläggs och utmålas som ett hot mot samhället, säger Lundberg. Det pågår en skrämselpropaganda som Malmö stad i samarbete med polisen använder sig av för att sätta fokus på utvalda områden och grupper. Faktum är att kriminaliteten i Malmö har sjunkit, medan känslan av otrygghet har ökat!
I stället efterfrågar Susanna Lundberg fler fritidsgårdar och större samarbete mellan polisen och socialarbetare på stan.
– Kameror och övervakning pekar ut människors rörelse i det offentliga rummet som ett problem. Det borde vara tvärt om, att människor som rör sig tillsammans i sin stad skapar samhörighet och trygghet, säger Lundberg.
– Jag tror på bra poliser som gör ett bra arbete. Finns det inget vettigt för ungdomar att göra om kvällarna, är det klart att man hänger i centrum.
Märkligt beslut
De som då blir utpekade som en fara blir naturligtvis förbannade. Kameror klipper av den kommunikation som det förebyggande arbetet försöker upprätta.
Enligt Juha Jurvanen (v) är det beslutet ett bevis på att Malmös politiker fått något om bakfoten:
– I ett öppet demokratiskt samhälle är det ett märkligt politiskt beslut att övervaka malmöborna. I stället borde malmöborna övervaka sina politiker!
Övervakningen ökar – tryggheten också?
Samtidigt som beslutet om kameraövervakning av Malmös invånare tuggar sig igenom den byråkratiska processen, arbetar Malmöbor mot övervakning för att bilda opinion i frågan – i hopp om att stoppa beslutet.
